Jag blev lite

rädd för den där städande kopian så jag tog min tillflykt till övervåningen, och badkaret istället.

HJÄLP!!!

HJälp, jag vet inte vad jag ska göra. Min man har blivit kidnappad...misstänker jag. Jag gissar att han har blivit kidnappad av utomjordingar, som skickat en kopia av min man istället. Tyvärr är inte den här kopian speciellt lik min man, utom på utseendet. Den här kopian har, nu IKVÄLL, börjat STÄDA!!! Han har dammat!!! Han har satt igång en maskin tvätt!!! Han röjer och torkar här och där!!! Han ska dammsuga och tvätta golvet säger han!!!
Vad ska jag göra? Hur kan jag få tillbaka min man???
Barnen vet inte att det inte är deras pappa, utan en utomjordisk kopia, ännu (de anar säkert, men vet inte säkert), så när kopian kom med Victors leriga kängor i handen frågade Victor vart hans skor skulle. Kopian svarade att han skulle tvätta av dem, varpå Victor sa: "-Gör dem inte rosa bara". De vet ju liksom vad deras pappa har gjort...fast den här kopian verkar mycket proffsigare...
Jag kanske inte vill byta tillbaka när allt kommer omkring.

Pussen & Kramen
/Ango

Min kropp fattar inte

Hela förra veckan vaknade jag vid 5:30 och kunde inte somna om trots att jag var jättetrött. Så kom jag på att min kropp var ju bara ganska snillrik, eftersom den bara höll på att ställa om sig till sommartiden som vi ändrade till natten till i söndags...men oj, så fel jag hade. Min kropp är inte alls snillrik, den är ganska trög och har svårt att fatta. Nu har vi ju ställt om klockan till somamartid, så varför envisas jag med att vakna klockan 5:15-5:30 då? Så tidigt går jag ju aldrig upp, så varför tycker kroppen att jag inte behöver sova mer då?
Det är ju inte så att jag går och lägger mig väldigt tidigt heller, utan jag brukar släcka lampan för att sova någon gång mellan 22:30 och 23:30. En ganska normal tid. Det måste vara så att jag börjar bli gammal alltså, för gamla människor brukar ju gå upp i ottan och baka bröd eller koka soppa... Jag är väl på väg dit jag också!

Pussen & Kramen
/Ango

Jag blir så trött på skolan

Den här terminen har skolan verkligen inte varit speciellt rolig! Visst, jag har börjat med 2 VG i betyg, och det är jag såååå stolt över såklart och det har varit en rejäl egoboost! Så kom en hemtenta i SPSS som vi lämnade in, och efter mindre än 2 veckor fick betyget U... Snacka om att man blev sänkt. Den tentan som vi slitit vårt hår över.
Idag skulle min kurskompis J, som jag gjorde tentan ihop med (man skulle göra den i par), hämta tentan på skolan för att se vad vi gjort fel och vad som behövs för att rätta upp den till en godkänd nivå. Tyvärr fanns inte vår tenta... Inte i Eskilstuna och inte i Västerås. Vår tenta är borta! Innebär det att den aldrig kommit fram till läraren? Innebär det att vi fått ett U för att vår tenta inte kommit fram när den ska? Eller var den så usel så den gick till dokumentförstöraren direkt?
J har mailat till läraren och jag hoppas vi kan få besked så snart som möjligt! SUCK!

Pussen & Kramen
/Ango

Earth hour

Ja, vi gjorde det. Vi hängde på. Visserligen anser jag att det finns bättre långsiktiga saker att göra för att förbättra miljön och minska på energiförbrukningen (energiförbrukningen för lampor är inte den största boven), men eftersom Paulina hade tjatat om det här hela veckan så hakade vi på. Vi fuskade lite dock, och hade i alla fall TV:n på, men vi kompenserade det med att släcka ALLA lampor redan klockan 20 istället ;).
20-talet värmeljus i vardagsrummet hade vi tänt, så det var ganska mysigt!
Försökte se hur det såg ut i husen runt omkring, men det märktes ingen direkt skillnad faktiskt. Nu ser vi bara ett par hus, och där märktes det ingen skillnad i alla fall. Vi var aldrig ute och gick och tittade så vi kanske hade sett mer i så fall.
Släckte ni lamporna?

Pussen & Kramen
/Ango

Let's dance

Utgången blev som jag trodde och hoppas, Magnus och Annica stod som segrare! Trots att jag ville att han skulle vinna, eftersom han är den av Laila och honom, som har utvecklats allra mest under programmets gång. Ändå måste jag ju tillskriva Laila och Tobias den mest fantastiska dans jag sett på väldigt, väldigt länge. Deras fria dans var så vacker, romantisk, underbar, fantastisk, ja, som sagt det bästa jag sett på väldigt, väldigt länge. Jag hade ståpäls på armarna när jag tittade för att det var så underbart! Vilka känslor de dansade med!
Grattis till segern Magnus och Annica, och grattis och tack till den fantastiska dansen Laila och Tobias!

Pussen & Kramen
/Ango

Aha, nu förstår jag!

Hela den här veckan har jag vaknat 1 timme innan jag egentligen ska vakna. Det har varit väldigt, väldigt irriterande, speciellt som jag inte kunnat somna om, trots att jag varit trött.
För en stund sedan gick det upp ett ljus. Såklart att min kropp är lite smart (hade ju inte trott något annat egentligen), den är lite före sin tid. Hela veckan har den ju tränat för sommartiden som börjar i helgen... När jag vaknar klockan 5:30 på söndag, då är ju klockan 6:30, dvs den tid jag brukar gå upp...ja, på vardagarna alltså!

Pussen & Kramen
/Ango

Ny tröja

Igår var det införskaffning av lite vårkläder till barnen. Köpte skor på Skopunkten (de är såååå bra när man har 3 barn ;)), gympaskor som Paulina behöver till gympan på Stadium, och så hittade jag av en slump västar till tjejerna på Rusta (av alla ställen). Det var västar som var vändbara, rosa på ena sidan och vinröda på andra, med "tjejdöskalletryck" (sån där med rosett på skallen). Bara 69:-/st kostade de så det var liksom inget att fundera på. Det fanns bara 4 västar kvar, varav 2 i storlek till tjejerna. Köpte dem såklart! Lyckades hitta en plånbok till mig också. Jag har gnällt över min plånbok ett tag nu, men inte tagit mig tid att gå och köpa en ny. Nu skulle J, min kurskompis, till en väskaffär igår, så då följde jag såklart med och hittade en plånbok som jag gillade.

Jag har hållt på och sticka en döskalletröja till Victor ett tag nu. Det har varit fina stickor, vilket gjort att det har tagit lite tid, men igår, när Victor hade somnat sydde jag ihop den så den skulle vara klar när han vaknade idag på morgonen.

När Victor kom upp imorse låg tröjan på bordet och bara väntade. Victor blev jätteglad och skulle såklart ha den på sig till dagis idag. Så här ser tröjan ut:

Och så här såg den ut när den kommit på Victor:

Mönstret hittade jag för länge sedan på Aftonbladets hemsida, men har först nu kommit mig för att sticka tröjan. Den har raglanärmar och 2 knappar i halsen bak på vänster sida.

Idag ska jag sitta och leta artiklar inför C-uppsatsen. Efter diskussioner igår bestämde vi oss för att vi ska studera hur lärarnas arbetsrelaterade stress påverkar deras bemötande mot elever med psykiska funktionshinder. Vi kunde inte hitta någon bra vinkling på enbart dyskalkyli, så vi valde att ta alla psykiska funktionshinder istället. Nu ska jag maila handledaren och boka en tid så vi kan få lite feedback innan vi skickar ut enkäter till skolor.

Pussen & Kramen
/Ango

Halvtid

Onsdagen är här och det innebär att det är halvtid till helgen. Härligt!
Igår lämnade jag in min examinationsuppgift i kliniska psykologin, och nu vet jag vem jag ska opponera på. Ska försöka få det gjort idag. Sedan är det C-uppsats som gäller. Artiklar ska sökas, i ämnet dyskalkyli. Vi vet att vi ska skriva om barn med dyskalkyli och hur det fungerar (eller inte fungerar för dem i skolan. Vi funderade på att kolla lärares attityder mot elever med dyskalkyli, men attityder är svårt att få bra resultat på eftersom ingen vill erkänna att de har dåliga attityder. Vi får se vilken vinkling det blir. Vi ska träffas imorgon och diskutera i alla fall. Det är ju inte mer än knappt 6 veckor kvar tills det är dags att gå upp med den, så det gäller att ligga i rätt bra nu!

Idag ska Paulina på ju-jutsu med bästa kompisen, E, som vanligt på onsdagarna. Eftersom det är i en kommun bredvid oss så turas vi om med hämtning/lämning. E:s mamma eller pappa (den hon är hos den veckan) lämnar och så hämtar vi. Vi gjorde så att vi hämtar eftersom E:s pappa tränar ju-jutsu efter tjejerna och tjejerna blev kvar till ca 21:00 innan det var dags att åka hem. Då valde vi att hämta så tjejerna kan äta middag och duscha innan E:s pappa kommer och hämtar en nattningsfärdig tjej. Tjejerna tycker ju att det är superkul såklart!
Maken, Simone och Victor ska jobba i kiosken i sporthallen ikväll. Simones gympaförening har "fått" två kioskveckor och idag är det vår tur att stå. De ska vara där mellan kl 17:30 och 20:30 och jag tänkte därför köpa Happy meal till alla 4 barnen när jag åker hem med Paulina och E, så de får festa lite! Men det är en överraskning!
Själv ska jag festa till med lunchdejt på asiatisk restaurang idag!

Pussen & Kramen
/Ango

Robinson

Ikväll börjar Robinson igen, och jag vet att vi kommer att titta på eländet. Paulina ser ju fram emot det, och man måste ju offra sig för barnen...
Jag har inte sett någon omgång av programmet sedan -99. Jag såg alltså bara de två första säsongerna, sedan fick jag nog av det. Det ska ju bli intressant att se om det är som det var då, eller om det är bättre/sämre.
När jag tittade på deltagarna så förundrades jag över att 50 % (9 av 18) deltagare var från Stockholm. Hur kommer det sig? Är det bara ansökningar från Stockholm, eller har man missat att det finns folk även "på vischan"?
Ska du kolla på Robinson?

Pussen & Kramen
/Ango

Han har gjort det igen!

Jag funderar på om min kära make färgar tvätten med flit för att slippa att tvätta. Han har nämligen gjort det IGEN. Den här gången blev det inte rosa utan ljusblått. Det blev ju inte ett dugg finare, speciellt inte som det blev spräckligt ljust och lite mörkare blått...
Jaja, klorinflaskan igen då!

Pussen & Kramen
/Ango

Äntligen lördag igen

Lördagen är här, tentan är över...för den här gången, och jag har varit på bio och sett Män som hatar kvinnor.
Tentan var en enda stor förvirring för tentavakterna. Dessa damer som är förvirring personifierade hade inte riktigt greppat att vi skulle skriva två tentor samtidigt. Dessutom var de förvirrade över att vi skulle ha två olika identifieringskoder (man skriver inga namn på tentorna längre, utan enbart en personlig kod så läraren inte kan identifiera studenten vid rättningen).
När de lyckats reda ut allt var vi igång och skrev tentorna. Den första som handlade om kvalitativ metod kände jag att den inte gick så bra. Det var en del som jag inte hade en aning om, men jag chansade vilt, och ordbajsade en hel del, så kanske kan jag få in några poäng på det (förhoppningsvis så det räcker till godkänt i alla fall). Den andra tentan, kvantitativ metod, var betydligt bättre för mig. Där kunde jag svara på allt, även om jag var lite tveksam på ett par frågor, men den tentan var dels bättre uppbyggd med sina 5 frågor uppdelade i a-d/e som man kunde få 1-2 poäng på varje på. På första tentan var det 6 frågor som man kunde få 3-4 poäng på varje på. Större chans med småfrågorna då.
Min känsla är att kvantitativa metodtentan ska bli godkänd, medan kvalitativa är jag lite tveksam till om det räcker.
Jag lämnade in mina tentor efter 1½ timme, och då såg många rätt chockade ut. Jag brukar vara först att lämna in, så även denna gång.

Kom hem vid 16:30 och en dryg timme senare kom farmor/svärmor hit för att sitta barnvakt. Jag och maken skulle ju på bio och kolla på Män som hatar kvinnor. Jag var helt övertygad om att han hade glömt det, eller förträngt det snarare, men det hade han faktiskt inte. Jag är imponerad.
Barnen var överlyckliga över att ha farmor som barnvakt, alla utom Victor som helst ville ha mamma hemma ;). Victor hade dessutom fått feber igen... Roger hade fått hämta hem honom från dagis efter lunch. På dagis hade inte Victor ätit någon mat knappt (och DET mina vänner, tyder på att något är fel, för han äter ALLT och han äter MASSOR). Personalen anade oråd, och mycket riktigt så hade han 38,2 i feber. Efter att ha sovit en stund på dagen och fått Alvedon så var han piggare på kvällen i alla fall.

Pussen & Kramen
/Ango

Vinnare av tidningarna Kreativ Stickning

Nu har jag dragit vinnarna av de båda numren av Kreativ Stickning som jag lottade ut.
Vinnarna blev:
LillaLiten (som också knep en bok i min utlottning av böcker i min Bok- och filmblogg) som får nummer 3 (den med inredning/idéer) och Annika vinner nummer 4 (den med barninriktningen).

Stort grattis till er. Tidningarna kommer med posten.

Pussen & Kramen
/Ango

Torsdag och dan före tentan

Victor är hemma från dagis fortfarande och jag har inte fått så jättemycket pluggat. Jo, en del, men inte så mycket som jag själv hade önskat att jag hade pluggat...men det är egentligen helt och hållet mitt egna fel. Imorgon är det tentadags i alla fall, vare sig jag har pluggat eller ej.

Imorgon är också dagen då min kära make fixat barnvakt och vi ska ut och käka och gå på bio. Det var min födelsedagspresent. Tyvärr tror jag inte för ett ögonblick att det blir av. Anledningen till det är att jag tror att han helt har glömt bort det! Själv tänker jag inte börja organisera och fixa med det, det är hans problem. Har han glömt bort det så åker jag väl själv. Som sagt; hans problem inte mitt!
Varför tror jag då att han har glömt bort det? Jo, ungarna brukar ha koll på att de ska ha barnvakt och gå och tjata om det. De har inte sagt ett ord om det, så han lär inte ha berättat för dem att de ska ha barnvakt...alltså har han ingen koll på det själv. Lite typiskt: lovas runt, håller tunt!
Jaja, den som lever får se! Jag kan lova att han kommer skylla på att Victor är sjuk, och därför har han inte fixat med det!

Nu ska jag äta lite frukost innan jag kastar mig över tentapluggandet...

Pussen & Kramen
/Ango

Vi får åka hem från

Sjukhuset. Victor är mycket piggare idag och här busat loss rejält i lekrummet. Han skrattade på mycket när han lekte att läkaren hörde honom långt bort i korridoren. Han tyckte då att det var dags att släppa hem honom. Nu väntar vi på maken som ska skjutsa hem oss.

En väldigt

mycket piggare kille idag. Fortfarande på sjukhuset, men får kanske komma hem ikväll.

Ledsen kille

Pratade precis med maken och Victor. De kanske får komma hem idag. De har lyckats få ner febern, och nu på morgonen var han feberfri (igår när de kom in hade han 38,7 trots alvedon, senare hade han 39,6 och fick ipren så det gick ner till 39...).
Victor har inhalerat var 3:e timme hela natten, ja ända sedan de kom in igår, och han är bättre. Frågan är om han får med sig ny medicin hem, eller om vi kommer ha kvar ventolinsprayen hemma också (den passar dåligt i nebunetten, och han får inte i sig ordentligt om man inte använder nebunetten).
Pratade med Victor och hans mammasjuka slog till med full kraft. Han vill INTE vara på sjukhuset med pappa, han vill hem till mamma, så han blev jätteledsen...och DET skär i mammahjärtat. Jag vet ju att han har det bra med pappa också, men det skär i mammahjärtat i alla fall. Jaja, vi får se om de kommer hem på dan idag, eller om jag ska in och lösa av maken eftersom han har en läkartid själv idag, men på ett annat sjukhus 4,5 mil från sjukhuset de är på nu.

Pussen & Kramen
/Ango

Mera uppdateringar

Pratade med Roger för en timme sedan, och då berättade han att de blir kvar inatt åtminstone. Får de inte komma hem imorgon förmiddag ska jag komma in och byta av maken eftersom han har en läkartid att passa.
Lungröntgen hade de inte varit på ännu, men de skulle iväg på det så småningom i alla fall.

Pussen & Kramen
/Ango

Barnkalas

Läser på Aftonbladets hemsida om barnkalas och de presenter som ges till födelsedagsbarnet, och att det har gått prestige i att ge presenter. Jag tänkte exakt samma sak som Terri Herrera Eriksson om det här; att ungarna har noll koll på vad presenten kostat. Det är enbart föräldrarna som har prestigen, inte barnen. Det är upp till oss vuxna att bestämma vad en present får kosta. Sedan får man ju inte stirra sig blind på priset heller. Lite beror ju också på vem presenten är till. Är det till bästa kompisen eller någon barnet knappt har lekt med tidigare? Det kan också vara något man köpt på någon jätteutförsäljning och då kan man ju inte tycka att man måste handla så man kommer upp i 200:- eller så.

Jag brukar försöka få mina ungar att välja böcker istället för leksaker, men det är måttligt populärt. Jag tycker att det är perfekta presenter i alla lägen, men barnen, speciellt Paulina, vill ge leksaker. Som förälder blir jag också glad när man slipper få 20 nya Barbie-dockor att plocka reda på i tid och otid.
Simone fick underbara presenter förra året. Hon fick en sänglampa med dimmerfunktion (den var alldeles perfekt och används alltid), 2 porslinsmuggar (perfekta till O'boyen), pysselböcker, målarpennor och målarbok, tidningar (som hon tyvärr redan hade, men det gjorde inget), bokmärken och bokmärksalbum. Jättebra presenter. Inte en enda leksak var det! Helt underbart!

Det finns ju, tyvärr, barn som inte har fått lära sig att uppskatta presenterna de får. Paulina var på ett sådant för ett par år sedan (tror det var ett 6-årskalas). Jag hade köpt två böcker som Paulina fick ge i present. Först ville hon inte ge dem, men gav med sig eftersom hon själv gillade de böckerna.
När hon kom hem från kalaset var hon lite ledsen, och jag undrade varför. Hon berättade att kompisen som hade kalaset hade sagt till Paulina att om hon skulle ge böcker skulle hon inte bli bjuden på kalas någon mer gång... Hade mina barn sagt så, hade de inte fått chans att ha något mer kalas! Mamman till den här tjejen hade bara skrattat. Jag däremot, skrattade INTE!

Pussen & Kramen
/Ango

Uppdatering om sjuklingen

Pratade precis med maken. Victor hade 38,7 i temp, trots Alvedon, han har inhalerat Ventolin, man har tagit blodprov och halsprov och nu väntade de på lungröntgen.
Pratade en snabbis med Victor också i telefon, och han lät inte ett dugg friskare nu, än när de åkte iväg!
Jag gissar att det blir en penicillinkur för lilleman!

Pussen & Kramen
/Ango

Barnakuten

Jaha, lilla sjuklingen fick en remiss in till barnakuten. Vi var nere på vårdcentralens öppna mottagning. Jag ville inte ner eftersom det är måndag, och då är det alltid tokmycket folk. Vi kom ner 10 minuter innan tiden var slut, och det var fortfarande packat med folk i väntrummet. Tydligen hade de slagit "patientrekord" idag och tog inte emot fler patienter. Vi skulle i alla fall sitta ner och vänta. Vi fick träffa en sjuksköterska som tyckte att vi skulle träffa en läkare i alla fall, och skickade ett meddelande till den läkaren som vi träffat tidigare (och som vi skulle på återbesök hos), och frågade om hon hade möjlighet att klämma in oss, och fick sitta ner i väntrummet igen. Två minuter senare kom sköterskan ut och sa att läkaren inte hann träffa oss, men hon tyckte att vi skulle åka in till barnakuten i Västerås istället. Nu är maken och Victor på väg dit!

Pussen & Kramen
/Ango

Sjuklingen igen.

Lillfisen är riktigt dålig idag. Det är värsta medicinupplaget runt honom med astmasprayer, Alvedon, hostmedicin och annat.

Rökning

Idag kan man läsa i DN:s nätupplaga att rökningen minskar. Det glädjer mig!
Uppgifterna baseras på en stor studie som SCB genomfört under 2004 och 2008 med ca 50,000 deltagare. Man fann att flera grupper hade minskat flera procentenheter.
Jag vet inte riktigt vad minskningen beror på. Sämre ekonomi har aldrig påverkat tidigare, så det tror jag inte är orsaken. Jag gissar på en större medvetenhet bland befolkningen. Allt fler inser vad rökningen gör med kroppen!
Jag rökte själv tidigare. Började när jag nyss fyllt 13 år. På sommarlovet mellan 6:an och 7:an köpte jag mitt första lilla paket med vit Prince som jag gömde längst in i garderoben. Sedan rullade det på. Jag försökte sluta vid flertalet tillfällen, men utan att lyckas speciellt bra. Under min första graviditet lyckades jag inte sluta. Jag höll upp i 1 vecka, men mådde psykiskt uruselt, och började röka igen. Jag höll mig på 4 cigaretter per dag. Skitlarvigt egentligen. De hade jag väl lika gärna kunnat vara utan, kan jag tycka idag!
När jag blev gravid andra gången lovade jag att jag skulle sluta röka så fort jag kände att jag började må illa när jag tände en cigg. Det tog 4 dagar efter det positiva graviditetstestet... Jag lämnade ciggen och tändaren på uteplatsen och kastade det någon månad senare... Den här gången lyckades jag. Det är nu 7 år, 3 månader och 24 dagar sedan (men vem håller räkningen?), och jag är så glad att jag inte är slav under den lasten mer.
Trots att det gått så lång tid (jag räknas numera som rökfri och återställd) så kommer det röksug ibland. Suget kommer jag alltid få leva med (mormor har varit rökfri i 25 år och känner fortfarande sug ibland), men det är inte värre än att jag kan leva med det. Jag vet att jag inte kommer tända en cigarett igen!

Pussen & Kramen
/Ango

Nu är det över...

Igår var Tussan så dålig att det inte fanns några alternativ. Vi har försökt och kämpat mot kattsnuvan i närmare två veckor, men hennes ålder gjorde att kroppen inte orkade kämpa själv. Hon åt inget, och drack heller nästan ingenting de sista dagarna. Hon var otäckt smal och nu kände vi att det fick vara nog; det var dags att säga adjö till henne!
Maken åkte iväg med henne och kom hem någon timme senare. Då var hon begravd i en underbar vacker skog i närheten av där vi bor.
Maken kom hem, skakad och upprörd, och jag var också lite uppriven...såklart!
Vi berättade för barnen vad som hänt, och de blev också ledsna. Paulina gick upp på sitt rum och grät, och ville sedan ringa sin bästa kompis, E, och "prata av sig" lite. Simone grät inte, men hon var väldigt nedstämd hela kvällen. Hon tycker att döden är väldigt jobbig, och vi har fått en hel del av den varan förra veckan då även två av våra kattungar dog. Den ena dog utan att vi ens misstänkt att det var något fel. Den andra såg vi att den slutade utvecklas, och växte inte mer.


Tussan kom till mig våren 1995, då hon var 1 år. Min morbror och hans dotter hade henne, men min morbror tyckte det var så jobbigt att hon löpte så ofta (varannan vecka i princip). Att kastrera henne verkade inte vara något alternativ för honom (han är snål, min kära morbror), så då tog jag hand om henne. Det första jag gjorde var att boka en tid för kastrering på henne.
Vi har hängt ihop, och hon har alltid varit min lilla bebis, i många år. Även maken och barnen har ju haft henne hos sig "alltid". När maken "valde" mig, "valde" han även Tussan (och hennes kompis Nisse, som senare flyttade, då han inte gillade att vi flyttade långt från hans revir) så hon har funnits i hans liv lika länge som jag har.
Det är jobbigt, förbannat jobbigt, att avliva ett husdjur, en familjemedlem, och det är den tanken som gör att jag känner att jag inte vill ha några husdjur. Nu har vi ju kvar Flisan och Sixten och barnen kommer säkert tjata om att få behålla den ena kattungen. Vi får se... Vi får se... Först ska vi vänja oss vid tomrummet efter Tussan!

Pussen & Kramen
/Ango

Sjukling igen.

Igår kväll fick han hög feber och idag har han problem med astma och världens hosta.

Eh...VA???

Malena Ernman??? Jag är säker på att det har vänts på röstningslistan från tittarna. Jag tror inte på den! Precis alla verkade lika chockade över resultatet. När siffrorna lästes upp och de som ledde efter juryrösterna fick de lägsta rösterna av tittarna, såg alla i green room verkligen chockade ut. Med tanke på sorlet i Globen så var även besökarna där chockade över resultatet. Jag är också chockad!

Aftonbladets hemsida basunerar ut att tittarna tyckte att rätt låt vann, eftersom 4 av 10 tyckte det. Jag undrar verkligen vilka mattekunskaper man besitter där. 6 av 10 tycker ju INTE att rätt låt vann, alltså vann inte rätt låt, enligt majoriteten.

Vad jag tycker? Jag har gett upp! Jag har slängt in handduken och gett upp. Hela melodifestivalen i år har varit ett enda fiasko (inte med deltagarna). En programledare som krystar fram pinsamheter (som är tänkta att vara roliga) och röstningsprocedurer som endast gynnar SVT.
Jag hade gärna sett någon annan som vinnare. I princip vem som helst utom "La voix"...och "Alla". Jag har också gett med mig nu; Caroline af Ugglas: förlåt! Du ÄR ett geni. Din låt ÄR jättebra! Jag gillar den stenhårt nu, och jag gillar af Ugglas också. Jag är bara väldigt trögstartad!

Pussen & Kramen
/Ango

Det här är kärlek

Jag fick ett mail från en gammal vän, och det mailet vill jag dela med mig av. Jag tyckte innehållet var så grymt vackert, så talande och så fantastiskt. Det här är kärlek när den är som renast, som vackrast och på högsta nivån. Det här är den villkorslösa kärleken till ett barn.Läs texten innan du tittar på klippet:

En dag frågar en son sin far:
”Pappa, springer du en maraton med mig?”
Pappan svarar: ”ja” och de springer sin första maraton tillsammans.
En annan dag frågar sonen sin far igen: ”Pappa, springer du en till maraton med mig?” och pappan svarar igen ”ja, min son”.
En dag frågar sonen sin far: ”Pappa, vill du göra Ironman tillsammans med mig?” (4 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning)
Och pappan svarar igen ”Ja”…
Och här kommer videon till denna historia: (glöm inte ha på högtalarna)

Visst är det alldeles fantastiskt vackert?

Känner mig inte

som en mamma som tänker på sin sons hälsa idag.

På väg till skolan

Glädje och sorg blandas

Idag har jag varit i skolan och slutfört hemtentan i SPSS, som vi ska lämna in senast på måndag nästa vecka. Jag och J har jobbat på bra, och idag lyckades vi fixa det sista på ett par timmar. Nu ska J renskriva det och jag ska skriva ut SPSS-outputen som ska bifogas i tentan, så vi kan lämna in den på torsdag när vi ska sitta och försöka träna till tentan vi har nästa fredag. Dubbeltentan i vetenskaplig metod. Det är såväl kvalitativ som kvantitativ metod vi tenterar samtidigt...en fredagseftermiddag (snacka om höjden av underhållning...).

När jag kom hem från skolan idag blev jag lite fundersam. Jag såg att disken på diskbänken var borta. Det första jag trodde var at det hade varit inbrott, det andra jag trodde var att vi hade fått hemhjälp. Eftersom inget annat var borta, och jag hittade disken i diskmaskinen (den rena var borta istället) så kunde det inte varit inbrott (den rena disken återfanns i skåpen). Då återstod det hemhjälp. Frågan var om hemhjälpen hade ätit en burk ravioli och lämnat burken på diskbänken (ursköljd), och det kändes inte som något som verkligen skulle vara realitet. Då insåg jag att min kära make hade varit hemma på lunchen och ätit raviolin. Att han skulle ha plockat ur diskmaskinen verkade heller inte som något speciellt troligt, speciellt inte att han skulle ha gjort det på en lunchrast. Jag var mycket förbryllad alltså.
Mysteriet fick sin lösning när maken kom hem och meddelade att han (oombedd) faktiskt hade plockat ur diskmaskinen när han var hemma och åt lunch. Jösses, vad är han ute efter nu?

Imorse när jag åkte till skolan blev jag invinkad i en poliskontroll. Mitt livs allra första. Jag har haft körkort i nästan 20 år och idag var första gången jag fick stanna i en kontroll. Helt otroligt.
Det var alkotest och körkortskoll, snabbvarianten alltså. Trots att jag inte druckit alkohol sedan april 2000 så blev jag nervös. Och trots att jag var och hämtade ut mitt sprillans nya (och nu giltiga) körkort så sent som förra veckan, så blev jag nervös. Tänk om det skulle ge utslag på alkotestet. Kaffet kanske? Eller tandkrämen, den är ju ändå blå med några glittergrejer i. Riktigt spejsat alltså. Nej, jag fick faktiskt åka iväg efter typ 2 minuter, med adrenalinet pumpande i kroppen. Varför känner man sig skyldig till något (vad tusan som helst) när polisen vill prata med en? Helt sjukt!

Ikväll kom svärföräldrarna över för att fika och lämna en blomma (de vågade inte köpa något eftersom de vet hur jag är). De ringde till och med igår och frågade om de fick komma och säga grattis idag. Så söta de är!
Svärmor gick upp och kollade på kattungarna. När hon kom ner sa hon att en av dem var livlös. Hon hade försökt få liv i den, men den var helt lealös. När jag gick upp en stund senare kunde jag konstatera att den var död, och helt likstel. Den var hängig imorse, och lite hostig, men inget allvarligt. Det var högst förvånande att den dog alltså. Tyvärr misstänker vi att ännu en kattunge kommer lämna oss. Den har inte vuxit som sina syskon (de är nästan dubbelt så stora nu) och den vägrar äta. Jag försöker att droppa vatten i munnen på den, men den fräser ut det mesta igen. Vi får se om den lever imorgon. Den ligger mest och sover nu...
Barnen tyckte det var sorgligt med kattungen såklart, men de tog det bättre än vi trott att de skulle göra faktiskt!

Pussen & Kramen
/Ango

25+ idag

Jaha, då har det gått ett år till, och jag blir 25+ (i år också). Dagen har firats sittandes i skolan hela dagen, slitandes mitt hår över ett stycke hemtenta baserat på statistik och vetenskaplig metod (det är precis lika trist som det låter). Har blivit något klokare, men om det beror på den nya åldern eller på skolatmosfären kan jag inte svara på.
Har, som vanligt, stressat runt och hämtat barn här och där, varit på bibblan och så har jag (eftersom det är min dag idag) struntat i disk och tvätt och annat kuligt här hemma.
Inget firande blir det (min order), då jag inte gillar att fira min födelsedag. Svärföräldrarna kommer över och fikar imorgon, middag med maken blir det efter min tenta om 2 veckor (enligt honom själv, då han ska ha fixat barnvakt).
Nu ska jag väl börja fixa mat åt de där halvfigurerna som härjar här hemma...

Pussen & Kramen
/Ango

Jag visste det!

Jessica Almenäs är gravid kan man läsa i Aftonbladets nätupplaga. Jag och maken har diskuterat det i 3 veckor nu. Det har sett ut som en putande mage under de alltmer "magvänliga" klänningarna. Vi hade helt rätt alltså (för jag tror att det stämmer, med tanke på att vi redan diskuterat möjligheten i 3 veckor)...


Pussen & Kramen
/Ango

Herregud, människa, lägg dig i!!!

Ibland tappar jag tron fullständigt på människan som ett intelligent släkte. Jag blir stum när jag läser artiklar som handlar om att en människa (flera människor?) inte brytt sig om att stanna och ta reda på hur någon mår i tron att denne någon bara är en fyllerist. Herregud, hur tänker man? "Äh, den där är bara packad, det är snorkallt ute, spela roll, den kan ligga kvar där på marken och nyktra till!", eller vadå? Även om det nu hade varit en packad kvinna (nu var hon ju död) så hade väl hennes liv varit värt mer än att någon bara gått förbi (hur många gick förbi, innan polis larmades, kan man ju undra) och konstaterat att det var någon packad som ramlat ihop på vägkanten? I min värld stannar man och tar reda på VARFÖR någon ligger på marken. Är det "bara" någon packad, är dennes liv i alla fall värt min uppmärksamhet och min jacka som filt i väntan på proffessionell hjälp. I min värld struntar man inte i människor som ligger på marken. I min värld hjälper man varandra. I min värld är alla liv värda lika mycket, oavsett social status.

Pussen & Kramen
/Ango

Dödsångest

När jag surfade in på Aftonbladets hemsida idag, var det ett foto som jag såg det första jag gjorde. Bilden är så otroligt talande, och så otroligt smärtsam. Bilden föreställer Halina som är döende i cancer, och hela hon utstrålar rädsla och dödsångest. Jag blir så illa till mods av bilden, och tyvärr ligger den kvar på näthinnan, och kommer säkert göra det ett tag.
Bilden är med i någon repotageserie som vunnit ett pris och man kan läsa och se artikeln här: Inget kunde rädda Halina. Jag har inte tittat på ljud- och bildrepotaget för jag tror det är lite för starkt för mig så här på söndagsförmiddagen.
Jag sörjer med Halinas make, Gert.

Pussen & Kramen
/Ango

Melodifestivalen

Ja, vad ska man säga?! Tack och lov gick Sarah Dawn Finer till Globen. Vi satt och röstade som galna på Star Pilots för att slippa få med af Ugglas, men det gick ju inte vägen ändå, tyvärr. Ok, "Snälla snälla" ÄR en bra låt, men jag klarar inte av af Ugglas gnällande och pundaraktiga stil på scenen. Jag förstår det inte (jag är inte tillräckligt konstnärlig antar jag), och skulle hellre se en annan person sjunga låten (jag har inga förslag, dock).
Sofia blev internationella juryns val. Inte helt otippat, kanske. Hon sjunger ju på grekiska (varför då?) så det är klart att det tilltalade en jury (exakt VILKA är det som sitter i den här juryn?) som inte talar svenska.
Jag förstår mig inte på den här tävlingen längre. Hela proceduren är obegriplig, med dueller till höger och vänster (och ingen vill redogöra för mer exakt hur man ställer duellanterna mot varandra, om man gör som man "ska" eller om man har egna specialregler).
Svenska folket verkar rösta med rövarna (eftersom ingen röstar som mig ;)), men det verkar ju gälla för alla program av den här stilen, det såg vi ju i fredags i Let's dance också när Elisabeth Höglund fick vara kvar och Niclas Wahlgren åkte ut.

När det gäller Melodifestivalen kanske vi skulle ha som många andra länder har: en enda artist som sjunger alla bidragen. På så vis blir det ju LÅTEN som är avgörande, och inte som idag där artisten är viktigare (verkar det som). Fast i och för sig så kanske det är lika bra att ha det som vi har nu, så vi vet att vi inte kommer vinna den internationella varianten, för spektaklet är löjligt dyrt att arrangera och vi slipper lägga pengarna på det då (jag VET att det genererar pengar också, men det går ändå inte med plus).

Pussen & Kramen
/Ango

Victor har

inspirerats av sin mor. Nu ska han sticka en lila halsduk.

Utlottning

Jag har två nummer (obläddrade) av Kreativ stickning som jag lottar ut till er, då jag fått dubbelt upp av just de här. Den ena tidningen (den till höger) är det allra nyaste numret och tidningen till vänster är förra numret (vilka är nummer 3 & 4 av tidningen).
I nummer 3 (till vänster) finns det mönster på stickade mjukisdjur, tofflor, filtar sjalar, virkade leksaker, filtar och filtade tofflor (som exempel på allt innehåll). Numret är inriktat på inredning/idéer.
I nummer 4 (till höger) finns det mönster på stickade pulsvärmare, balettkläder, tröjor, vantar, benvärmare och riddarbrynja bland annat. Numret är inriktat på barn/unga 4-16 år.

Skriv en kommentar under inlägget och skriv vilket nummer du vill vinna. Tipsa om tävlingen i din blogg, och luta dig tillbaka och hoppas på tur.

Tävlingen pågår till och med den 20:e mars klockan 24:00. Den 21:e drar jag två vinnare av tidningarna.

Lycka till!

Äntligen fredag

Fredagen är äntligen här! Inga planer för varken dagen eller helgen har vi och det är väldigt, väldigt skönt! Jag känner mig, återigen, väldigt trött, både fysiskt och psykiskt. Jag har inget tålamod med något eller någon och vill helst vara helt själv.

Idag ska jag försöka ta mig samman och börja söka artiklar på vårt ämne som vi valt till C-uppsatsen. Efter väldigt mycket funderande har vi kommit fram till att det blir "enklast" (eftersom vi har ganska kort tid på oss) att ta ämnet med lärare (attityder hos lärare mot elever med psykiska funktionshinder). Vi vet inte riktigt hur vi ska vinkla det ännu, det beror helt på vilken forskning som finns. Vi har lite funderingar. Först var vi inne på att se hur lärarnas attityder ändras beroende på om eleven "bara" är stökig, eller om eleven har en diagnos. Det finns ganska mycket forskning på det, tror vi (vi får se när vi söker) så jag kom på en annan tanke; hur lärarna behandlar elever med dyskalkyli. Detta är en relativt ny och fortfarande ganska "okänd" diagnos för många, så förhoppningsvis visar forskningen på brister där, så vi kan forska lite där...

Tentaplugga behöver jag också. Visserligen är inte tentan förrän den 20:e, men jag fattar ungefär hälften av allt så jag måste ta tag i det. Dessutom har vi en inlämningsuppgift som ska vara inne den 16:e så jag behöver sätta mig med SPSS och försöka fixa den också...
I kliniska psykologin har jag en inlämningsuppgift som ska vara inlämnad den 24:e så även där har jag lite att jobba på. Och här sitter jag då... Allt för att förhala studierna.

Måste sätta fart, men först ska jag ta ett riktigt varmt bad, för jag sitter faktiskt och fryser en hel del!

Pussen & Kramen
/Ango

Jag visste det!

TV:n står på i vardagsrummet och TV4 nyhetsmorgon skvalar. Jag lyssnar bara med ett halvt öra, men gissa om det örat spetsas när jag hör något om yrken för framtiden. Jag hör inte exakt vad de säger, men jag hör det här: "...och bibliotekarie ska man satsa på om man vill få jobb i framtiden". JAG VISSTE DET! Jag har i 3 terminer ungefär funderat på om jag inte borde byta utbildning. Vill jag verkligen bli beteendevetare? Vill jag inte bli bibliotekarie istället? Jag blir, tyvärr, mer och mer säker på att det är det sista jag vill bli. Det känns ju inte helt bra när jag har en fil. kand. i psykologi om några få månader. När jag inte har speciellt mycket studiemedel kvar att kunna använda... Vad gör man? Hoppar av nu? Nej, tror inte det. Jag funderar på att söka bibliotekarieutbildning på distans till hösten. Tror det går att läsa på halvfart, och sedan söka jobb, inom mitt utbildningsområde och plugga samtidigt.
Nu är det ju inte framtidsutsikterna som gör att jag vacklar, utan det här är som sagt något jag funderat över i flera terminer redan. Utsikterna för beteendevetare är också ganska positiva för framtiden, så det är ju inte helt kört för min del ändå ;). Frågan är bara om inte kärleken till litteraturen är större än kärleken till individers förvridna hjärnor ;).

Pussen & Kramen
/Ango

Sjukt resonemang

Jag blir riktigt heligt förbannad över hur olika (stor)företagsledare kan sitta och ha galet mycket i lön, och fortsätta ha det när företagen är i allvarlig kris. Hur kan de försvara det. Jag tänker på artikeln i Aftonbladet där Volvos VD Leif Johansson har en MÅNADSlön på 1 020 000:-. Han sänker inte sin lön, men Carina Eriksson som jobbar på verkstadsgolvet som tjänar "hela" 25 500:- i månaden ska sänka sin lön med 20 % till 20 400:- i månaden. Hur kan Leif Johansson ens tycka att det är ok?
Vad är det just Leif gör som är så otroligt viktigt? Hur mycket av hans jobb skulle han kunna uträtta utan personer som Carina? Det enda rätta i en sån här situation är om alla VD:ar visar att de faktiskt tar sitt ansvar och sänker sina löner MINST lika mycket som de på golvet får göra. Sänker Leif sin lön med 20 % hamnar han ändå över 800 000:-/månad och det borde han väl klara sig på, eller? Även om han sänkte sin lön med 50 % BORDE han kunna klara sitt uppehälle...
En annan sak jag undrar är hur det kan vara viktigare att driva ett företag, som Volvo, än att driva ett "företag" som Sverige. Så måste det ju vara eftersom inte ens statsministern tjänar 1 miljon i månaden.
Nej, det är hög tid för alla storpampar att ta sitt ansvar. Lägg bort fallskärmar och sänk lönerna rejält så kommer ingen fattig drabbas av lönesänkningar!

Pussen & Kramen
/Ango

Matsäck i skolan

Ibland har jag funderat på om jag är lite skadad av min egna tråkiga barndom (jo, det är väl rätt troligt att jag är det visserligen) när det gäller mina egna barn. Ett exempel är när det är dags för matsäck i skolan.
Än så länge har de inte behövt ha med sig matsäck som ska räcka en hel dag, utan bara en "förstärkning" att ta på förmiddagen. Sedan äter de lunch som vanligt i skolan.

När jag var liten och vi skulle ha matsäck med oss fick jag fixa den själv. Det blev oftast en macka med smör på, inget annat. Inte för att jag inte tyckte om något annat, för det gjorde jag, utan för att det kanske inte fanns något pålägg hemma. Kompisarna hade sina sirapsflaskor med saft. Jag hade oftast inget drickbart. Jag minns att jag var så otroligt avundssjuk på alla kompisar som hade "mysiga och goda" matsäckar med sig.

När mina barn ska ha matsäck med sig försöker jag göra goda och lite speciella matsäckar åt dem. Det är ju ändå lite extra att ha det med sig och få sitta och avnjuta den, ofta utomhus.
Simone är lite "tråkig" för hon gillar inte så mycket. Skinka och kokt medvurst som pålägg äter hon. Dessutom har hon alltid riktigt tråkiga bröd. Det glutenfria brödet smular och blir jättetråkigt snabbt. Jag försöker att baka bröd som jag vet håller sig bra längre, speciellt när de ska ha matsäck med sig.
Paulina däremot brukar ha tunnbrödsrullar med skinka eller ost (eller båda om hon vill det) och gurka på. Eller också blir det snittar till dem båda. Festis, eller hellre Coops juice i småtetror brukar jag skicka med, såvida det inte är kallt och de ska vara utomhus hela dagen. Då får de sina mörkröda termosar med varm choklad i.
Givetvis har de med sig frukt också, vilket är ett perfekt komplement till smörgåsarna.

Jag har funderat på annat också som matsäck. Plockmat som köttbullar och korvar kan man ju ha, liksom våfflor/pannkakor. Det går ju att äta kallt. Till det lite gurk- och morotsstavar till exempel. Mer då? Mer tips på små matsäckar som innehåller sånt som är lite mättande, utan att vara en hel lunch och inte behöva värmas/hållas varmt? Jag behöver förnya mig känner jag ;). Jag vill inte fastna i mackträsket fullständigt, även om det träsket är bättre än det jag själv upplevde som barn, men lite nyttigare mat finns det ju. Eller...?

Pussen & Kramen
/Ango

Skittelefon

Täckningen på min telefon är under all kritik. Kolla längst upp till vänster, nästan fullt på staplarna ändå står det att det bara går att ringa nödsamtal. Inte ens om jag är ute är det säkert att jag här täckning. Jag vill ha en Nokia. NU.

Dra mig baklänges.

Var ute och ställde upp ungarnas pulkor mot husväggen och fick se att det börjar knoppas i rabatten. En vit prick vid den stora stenen är en snödroppsknopp. Lite mer grönt var på väg upp. Även krokusar var på väg. Det drar sig äntligen mot vår.

Ny blogg

Ja, det är ju inte jag som har en ny blogg, utan Paulina som tjatat och velat ha en. Idag gjorde vi en blogg och den ska hon få skriva i helt själv...eller ja, jag kommer ha koll på vad som skrivs och vilka kommentarer hon får såklart, men jag lägger mig inte i hur hon skriver, dvs stavar. Det här är en utmärkt språkträning för henne. Ni hittar bloggen här. Tänk på att hon bara är 8½ år, så innehållet är såklart därefter!

Pussen & Kramen
/Ango

Framförhållning...sånt trams

Imorgon och nästa onsdag ska Simone åka skridskor i skolan, det har jag vetat i typ 3 veckor nu. Idag kom Paulina hem med en lapp från sin gympalärare att de IMORGON ska ha idrottsdag (det bestämdes väl idag verkar det som). Barnen hade fått välja på olika vinteraktiviteter. Paulina valde skridskoåkning (såklart).
Ok, inga problem egentligen....OM det inte vore för att vi inte har införskaffat mer än en hjälm och 2 par skridskor (i olika storlekar, varav ena paret är för stora för båda tjejerna). Jag har inte haft anledning att köpa fler uppsättningar i och med att Simone inte åkt mer än någon enstaka gång (på dagis) och Paulina inte åkt skridskor sedan förra terminen (och då stod det på gympaschemat, som sträcker sig över hela terminen). Nu får jag alltså besked att det ska fixas med ännu en hjälm (de något för stora skridskorna går att använda i nödfall, men hur skönt är det för barnen?). Eftersom vintern i stort sett är över så vägrar jag köpa nytt idag. Secondhandbutiken i hålan är stängd idag. Har kollat på Blocket om det fanns någon som sålde skridskor här i närheten, billigt, men det enda jag hittade är typ 6 mil bort och det vill jag inte åka. Jag blir så sur! Det är ju barnen som drabbas, och det vill jag inte. Båda ska få åka skridskor imorgon, men jag kommer meddela läraren hur kul det är med såna här överraskningar... *suck*.


Pussen & Kramen
/Ango

Mer medicin

Det blev mer mediciner för Victor. Förmodligen är det astma istället, vilket vi också diskuterat tidigare men är för insnöade på kruppen... Nu fick vi Ventoline- och Pulmicortspray som ska användas dagligen i 2 veckor, sedan ett återbesök och har han blivit markant bättre så får han "förkylningsastma" inskrivet i journalen...
Eftersom Victor varit hemma idag har det inte blivit så mycket pluggande (med andra ord ingenting). Vi åkte en sväng till Överskottsbolaget och köpte tvålfat och lite krokar till badrummen. Lunchen intogs på lokala pizzerian där Victor åt nuggets och pommes och jag festade till på en tonfisksallad. Glass till efterrätt och så lite nya filmer fyndade på Ica (3 DVD för bara 99:-) och nya lånefilmer från bibblan. Nu sitter Victor och tittar på en film med "Barnens favoriter", en sån där med en massa olika kortfilmer (Byggare Bob, Jasper pingvin, Meckar Micke, Pettson och Findus m.fl.).

Fick lite nya böcker idag. Två som jag hade beställt från Cdon.com och en bok från Ordfront förlag som är ett recensionsexemplar av en bok som släpps den 20:e. "700 dagar i Bagdad" heter boken och är en repotagebok av Laura Macdissi. Den ska jag snart sätta tänderna i, för den verkar vara väldigt bra, men ni får inte läsa om den förrän den 20:e som sagt, då det är första recensionsdatumet!

Pussen & Kramen
/Ango

Sjukor igen

Nu är det sjukt här hemma igen, fast den här gången är det de 4-fota medlemmarna som är sjuka.
Sixten började hosta och nysa rejält för över 1 vecka sedan, och han var ganska ynklig ett par dagar (kille ni vet). Jag var lite orolig att det skulle vara kattflunsan, för den är inte mina katter vaccinerade mot. Efter 2 dagar ville Sixten gå ut igen, och det fick han. Han var ute över natten och kom hem kärnfrisk på morgonen. Då började Tussan nysa istället. Igår var jag helt övertygad om att Tussan skulle lämna oss. Hon hade inte druckit, ätit eller ens rört på sig på 1 dygn. Vi övervägde att åka in akut för en eventuell avlivning, men eftersom hon sov lugnt valde vi att avvakta till idag på morgonen. Skulle hon dö (hon är ändå 15 år i år) så skulle hon få göra det hemma.
Imorse var hon uppe och gick, och både åt och drack... Ett mirakulöst tillfrisknande. Hon är ju inte pigg idag, men med tanke på hur hon var igår så är hon riktigt yster i jämförelse. Nu kan det bara bli bättre.

Victor däremot, är fortfarande rosslig och hostig, som han har varit i över 1 vecka nu. Han har fått medicin, men inte sjutton blir det bättre. Han hostar och rosslar vidare, och idag är han hemma från dagis igen. Jag bara vill att han ska bli bättre NU, för det här är jättejobbigt för alla. Ska åka ner till vårdcentralen med honom idag IGEN. Han behöver något att inhalera, framför allt på nätterna!
Inte nog med att Victor är rosslig och eländig, imorse lyckades han spruta in flytande tvål i sitt öga. Stackarn! Lyckades skvätta vatten i ögat på honom, men det sved väl ett bra tag efteråt ändå för han höll handen för ena ögat i säkert en halvtimme efteråt.
Nu: VC!

Pussen & Kramen
/Ango