torsdag 20 mars 2014

Det börjar ju bli lite tjatigt nu...

För lite mer än 1 månad sedan var jag och hela familjen på en hamburgerrestaurang och handlade mat som vi valde att ta med hem. När vi kom hem upptäckte vi att det fattades en del saker som vi hade beställt. Eftersom det är 1,5 mil till restaurangen valde vi att inte åka tillbaka för att be om det de hade missat att stoppa ner, utan jag mailade till deras kundsupport (som vi brukar göra). Efter några dagar fick jag brev från den lokala restaurangen, där de bad om ursäkt och skickade kompensation. Jag tyckte att det var lite konstigt att jag inte fick svar på mitt mail, men de skickade ju kompensation så jag visste att de hade läst det.
Lite mer än 1 månad senare fick jag ett svar på mitt mail! Det var den lokala restaurangen som svarade på mailet och bad om ursäkt...och skickade kompensation! Det här var i fredags eller lördags.
Igår fick jag ett nytt svar på mitt mail...nu från kundsupporten på huvudkontoret. De bad om ursäkt och skulle skicka kompensation...
Det känns som att vi har blivit kompenserade nu! Kanske ska jag maila och "klaga" på att de kompenserar för mycket...för att få ännu mer kompensation ;).
Undrar om de har bytt datasystem, eller vad som hänt eftersom mitt mail hängt med från den 9 februari och svaras på nu, från två ställen! Funderar på om massor av mail har kommit in nyligen i deras brevlåda igen, så det är därför det svaras igen!


Pussen & Kramen /Ango

fredag 14 mars 2014

En galnings upptåg

Ja, det är väl det man kan kalla det, antar jag. Någon annan skulle se det som en utmaning såklart. Jag har idag lovat att jag och några jobbarkompisar ska köra halvklassikern. Det ska vara klart inom 2 år. Jag känner att det är lika bra att sätta igång och träna direkt. Jag har inte simmat på flera år, hatar att cykla och har aldrig åkt skidor! En galnings upptåg! Nåja, envis är jag ju, och det är väl lagom att börja med att ha vårruset som mål för våren!

Pussen & Kramen /Ango

torsdag 13 mars 2014

Symtom på stress?!

Den senaste tiden har jag varit så grymt trött. Måste ta mig i kragen för att orka göra något.
Fyllde nyss år, och var mest irriterad över att behöva få uppmärksamhet. Innan firandet stack jag ut i skogen. Det var jag, vårvärme och skog! Precis vad jag ville ha, joggade och lufsade genom 5:ans spår och njöööt av det! Så kom jag hem, och så var jag irriterad igen!
På kvällarna börjar jag känna redan vid 20-tiden att det är dags att gå och sova! Vid 21-tiden är jag däckad men biter ihop och härdar ut en halvtimme till. Vid 22 sover jag djupt och inget lyckas väcka mig!
Jag har aldrig haft svårt att koppla bort jobbet på fritiden, men nu blir det svårare och svårare. Arbetssituationen är skit rent ut sagt! Det är inte bara jag som har det tufft, alla har det. Man vet inte riktigt vilken ände man ska börja i när man inte räcker till hela vägen. Tyvärr är det familjen som blir lidande...
Igår började jag känna mer fysiska symtom. Antar att det är stressrelaterat i alla fall. Det känns som att hjärtat slår lite oregelbundet mest hela tiden. En konstig känsla är det, och den känns i bröstet och huvudet samtidigt när det händer (vilket är 1-2 ggr/minut mest hela tiden). Jag kan inte påstå att jag är oroad av det, mest irriterad över kroppen som tycker den ska få leva sitt egna liv. Nåja, det blir väl inte bättre, så det får kanske bli att ta ut några dagars ledighet för att vila kroppen och låta den komma ifatt!

När det gäller vikt och träning, så kör jag fortfarande på. Tyvärr har kroppen bestämt att nu går allt "som vanligt" och då gör den inget särskilt eller släpper ifrån sig några kilon. Har legat ganska konstant på en vikt i 2 månader nu, så det är dags att "röra om i grytan" och chocka kroppen lite så den reagerar lite. Tänkte göra det genom att antingen delta i Fitnessfighten i april, eller köra juicedetox i 3 dagar. Får se vilket det blir!

Pussen & Kramen /Ango

Livets skörhet

Den senaste tiden har jag blivit påmind om hur skört och bräckligt livet är. Det började med att min faster dog pga blodförgiftning i april....