När människor blir fanatiska...

Jag tycker det är så fascinerande att se hur människor förändras när de hittar just din "religion". Ett typexempel är i en facebookgrupp som jag är med i. Den handlar om LCHF, och jag gick med för att få lite tips och recept helt enkelt.
Vissa personer i gruppen är helt rabiata och ondgör sig ofta över andras levnadsval när det gäller just kosten. Människor som väljer att räkna kalorier är "mindre vetande" och borde inte få gå lösa, och andra som äter enligt LCHF, men som kanske tar en cola zero ibland, eller (hemska tanke) något med kolhydrater i, de är minsann inga "LCHF-are".
Varför blir man så här? Jag äter LCHF för att det funkar bra för mig. Min kropp funkar inget vidare med kolhydrater, men allas kroppar är inte så. En del kroppar funkar utmärkt med kolhydrater, men inte med kalorier i större utsträckning. Kan man inte bara konstatera att det som funkar bra för mig kanske inte funkar för någon annan?
Jag har testat mycket i viktminskningssyfte, och kost som är låg på kolhydrater är det enda som fungerar för mig. Det betyder inte att jag utesluter minsta kolhydrat. Jag äter inte ris, pasta, bröd (mjölprodukter), eller rotfrukter. Jag kan däremot ta en liten kaka någon gång, eller rent av en liten tårtbit. Inget jag får dåligt samvete för! Inte heller bryr jag mig om vad någon annan äter. Vad andra äter är inget som påverkar mig, så varför skulle jag lägga mig i. Och varför skulle någon annan lägga sig i vad jag äter...och varför?!
I nämnda grupp har flera berättat att de tycker att det är så svårt att förklara för omgivningen att de äter LCHF. Varför har jag aldrig riktigt förstått. Kanske för att jag aldrig råkat ut för problemet själv?!
Jag har mest konstaterat att jag äter LCHF, och folk har varit nöjda med det svaret. Kanske är det för att jag inte gör någon sak av det? Kanske för att omgivningen inte kunde bry sig mindre över vad jag väljer att stoppa i munnen?
En annan sak som jag märkt i den här gruppen (med många fanatiker) är att man gärna ondgör sig över andra "mindre vetande" människor. Någon skrev att den hade fått en fråga om vad LCHF var för något. Detta vållade en diskussion som i det stora hela gick ut på att de som inte visste vad LCHF var för något, de var ju inte speciellt bildade.
Om människor blir så här fanatiska över mat, är det inte konstigt att de blir rejält fanatiska när det gäller makt/religion!


Pussen & Kramen /Ango

Det börjar ju bli lite tjatigt nu...

För lite mer än 1 månad sedan var jag och hela familjen på en hamburgerrestaurang och handlade mat som vi valde att ta med hem. När vi kom hem upptäckte vi att det fattades en del saker som vi hade beställt. Eftersom det är 1,5 mil till restaurangen valde vi att inte åka tillbaka för att be om det de hade missat att stoppa ner, utan jag mailade till deras kundsupport (som vi brukar göra). Efter några dagar fick jag brev från den lokala restaurangen, där de bad om ursäkt och skickade kompensation. Jag tyckte att det var lite konstigt att jag inte fick svar på mitt mail, men de skickade ju kompensation så jag visste att de hade läst det.
Lite mer än 1 månad senare fick jag ett svar på mitt mail! Det var den lokala restaurangen som svarade på mailet och bad om ursäkt...och skickade kompensation! Det här var i fredags eller lördags.
Igår fick jag ett nytt svar på mitt mail...nu från kundsupporten på huvudkontoret. De bad om ursäkt och skulle skicka kompensation...
Det känns som att vi har blivit kompenserade nu! Kanske ska jag maila och "klaga" på att de kompenserar för mycket...för att få ännu mer kompensation ;).
Undrar om de har bytt datasystem, eller vad som hänt eftersom mitt mail hängt med från den 9 februari och svaras på nu, från två ställen! Funderar på om massor av mail har kommit in nyligen i deras brevlåda igen, så det är därför det svaras igen!


Pussen & Kramen /Ango

Symtom på stress?!

Den senaste tiden har jag varit så grymt trött. Måste ta mig i kragen för att orka göra något.
Fyllde nyss år, och var mest irriterad över att behöva få uppmärksamhet. Innan firandet stack jag ut i skogen. Det var jag, vårvärme och skog! Precis vad jag ville ha, joggade och lufsade genom 5:ans spår och njöööt av det! Så kom jag hem, och så var jag irriterad igen!
På kvällarna börjar jag känna redan vid 20-tiden att det är dags att gå och sova! Vid 21-tiden är jag däckad men biter ihop och härdar ut en halvtimme till. Vid 22 sover jag djupt och inget lyckas väcka mig!
Jag har aldrig haft svårt att koppla bort jobbet på fritiden, men nu blir det svårare och svårare. Arbetssituationen är skit rent ut sagt! Det är inte bara jag som har det tufft, alla har det. Man vet inte riktigt vilken ände man ska börja i när man inte räcker till hela vägen. Tyvärr är det familjen som blir lidande...
Igår började jag känna mer fysiska symtom. Antar att det är stressrelaterat i alla fall. Det känns som att hjärtat slår lite oregelbundet mest hela tiden. En konstig känsla är det, och den känns i bröstet och huvudet samtidigt när det händer (vilket är 1-2 ggr/minut mest hela tiden). Jag kan inte påstå att jag är oroad av det, mest irriterad över kroppen som tycker den ska få leva sitt egna liv. Nåja, det blir väl inte bättre, så det får kanske bli att ta ut några dagars ledighet för att vila kroppen och låta den komma ifatt!

När det gäller vikt och träning, så kör jag fortfarande på. Tyvärr har kroppen bestämt att nu går allt "som vanligt" och då gör den inget särskilt eller släpper ifrån sig några kilon. Har legat ganska konstant på en vikt i 2 månader nu, så det är dags att "röra om i grytan" och chocka kroppen lite så den reagerar lite. Tänkte göra det genom att antingen delta i Fitnessfighten i april, eller köra juicedetox i 3 dagar. Får se vilket det blir!

Pussen & Kramen /Ango

Nytt år, nya tag!

Gott nytt år alla! Hoppas ni hade en fin nyårsafton, och har börjat det nya året utan ångest och huvudvärk! Tyvärr är det varje år alldeles för många som avslutar året med en rejäl fylla som innefattar diverse snedsteg, övertramp, dumheter och löften om att det nya året ska bli året då de slutar röka, börjar träna, bantar, blir en bättre människa, you name it! Been there, done that! Det är bättre att avsluta året på topp, och börja det nya i samma anda! Alla löften som inte hålls, och som bidrar till att man känner sig misslyckad, är inget bra. Det är bättre att sluta röka, börja träna, banta, bli en bättre människa, en annan dag än den 1 januari! Detta är också konstaterat av "dem som vet". Nyårslöften är oftast dömda att misslyckas, tyvärr!

Jag började mitt nya liv i slutet av augusti förra året! I början av december fick min kropp fnatt, pga att jag inte ordnade mitt Levaxin i tid och jag därför stod utan det i 1½ vecka. Resultatet av det blev en snabb viktökning på 4 kg, på lika många dagar! Detta håller jag fortfarande på att försöka reparera! Viktökningen (trots bra kost och träning) gjorde att motivationen föll en hel del! Nu försöker jag ta tag i det igen, och jag är därför glad att helgerna är över så det blir lite lättare att inte äta för mycket onyttigheter!

Det här året tänkte jag ska bli mitt år! Året då jag sätter mig och mitt mående i centrum. Tyvärr är det lätt att man sätter sig själv långt ner på listan när man har barn och familj. Andra är alltid viktigare. Insikten jag har kommit till nu, är att jag måste fokusera på mig själv för att kunna vara en bra mamma och fru under lång tid framöver. Risken finns annars att jag/kroppen inte orkar vara mamma eller fru alls... Det handlar alltså om att jag ska kunna finnas till i många år till!

Planerna för året är:
- att jag ska vara med i Fitnessfighten under februari eller mars. Det är för att jag vill få en nystart och för att komma igång med ny träning och få lite idéer.
- att jag ska köra minst 200 träningspass under året (3,8 pass/vecka). Promenader kommer att räknas in till dessa för att jag ska hinna.
- att jag ska satsa på löpning. Andra kan, då kan jag också! Målet är att jag ska orka springa 5 km, utan att stanna, och utan att dö... Till min hjälp ska jag ta Röhnisch running school.
- att jag ska fortsätta hålla god kost. Äta 3 mål mat och 3 mellanmål/dag.
- att jag ska gå ner 35 kg i vikt, och därmed ha nått min målvikt!
- att jag ska tycka att det jag har som mål är rimligt och roligt! Det är liksom hela vitsen. Blir det tråkigt, då kommer det inte att funka!

Hur ser planerna för ditt år ut?

Pussen & Kramen /Ango

Hej och hå vad det går!

Den här veckan har jag inte tränat eller promenerat EN ENDA gång! Jisses vad frustrerande det känns! Tiden har verkligen inte funnits. Jag har haft massor att göra, och även maken, och den enda tiden som funnits har varit extremt tidigt på morgonen eller på natten. Då har jag prioriterat min sömn! Nu är det helg runt hörnet och då kommer det att finnas lite mer tid...observera LITE mer tid!
Eftersom jag visste att jag inte skulle hinna träna något speciellt den här veckan, har jag lagt om kosten lite. Jag har varit frustrerad över att jag har tränat och ätit bra, men ändå inte gått ner något speciellt i vikt. Jag kom snart fram till (när jag började registrera maten i en app) att jag åt för lite! Nu har jag lagt om till LCHF, och äter frukost, lunch och middag med två små mellanmål emellan! Vips så hände det något!

Jag började lägga om kosten den 17 november, och till idag, 5 dagar senare, har jag gått ner 2,5 kg...utan minsta gnutta träning och med stillasittande arbete! Imponerande!
5 dagar utan träning och min kropp är rastlös! Då får man se det goda i det onda; idag är det vab och det betyder att jag är hemma. Då kan jag antingen köra ett hemmapass eller också ta en promenad, för frisk luft gör bara gott för en liten sjukling!

Den här tiden på året betyder att kalas avbyter varandra. Jag har flera familjemedlemmar som fyller år, det är adventsfika och andra godsaker som dukas fram. I söndags var jag på födelsedagskalas, och då drack jag bara en kopp kaffe. Imorgon är det nytt födelsedagskalas, och då ska jag också bara dricka kaffe hade jag tänkt! Jag är inte ens sugen på att smaka tårta, kakor eller bullar.
När jag var på bio härom kvällen hade jag med mig två rutor mörk choklad att äta. Inget sliskigt biogodis heller! Nu kan jag klappa mig lite på axeln och tycka att jag faktiskt är bra!

Pussen & Kramen /Ango

Lekte den kurragömma?

Idag var det skolavslutning och nu är det officiellt sommarlov för den stora trion.

Vi skulle ha åkt till Parken Zoo efter avslutningarna för att mysa lite, men planerna ändrades i sista stund och vi valde att åka till McDonald's och luncha istället...något jag ångrade lite efteråt...

Först skulle vi äta i restaurangen, men så bestämde Paulina att hon skulle iväg och rida med ett par kompisar så då blev det lite bråttom. Vi valde att handla i DT:n och åka hem och äta. Paulina började äta i bilen för att hinna, och då ville såklart Axel också äta i bilen, vilket han också fick. Han hade fått ett Happy Meal med cheeseburgare och åt glatt (för en gångs skull). Så börjar Victor och Paulina skrika i baksätet att Axel har en skalbagge i hamburgaren... Ungen plockar ut en stor äcklig (död) skalbagge! Jag hittar ruskigt snabbt en ficka att stanna vid på vägen, och får fram hamburgaren. Tittar på skalbaggen och konstaterar att buken på den är full med smält ost, vilket tyder på att den inte hamnade där precis innan jag stannade! Jag valde såklart att fotografera den i flera olika vinklar, innan jag kastade ut eländet. Axel tyckte det var lite äckligt, men var mest ledsen för att han inte fick äta upp sin burgare. Vi andra blev genast mindre hungriga!

När vi kom hem och skulle äta vägrade Victor och ta en tugga av hamburgaren innan han noga hade tittat igenom sin burgare!

 

Jag VET att sånt här händer. Jag har själv jobbat på McDonald's i många år (allt från medarbetare till restaurangchef) och vet att det är vanligt att det händer på sommaren. Det kan ju lika gärna hända hemma...MEN ÄNDÅ! Det är ju sååååå äckligt!

Min hamburgare hade rå lök, som knastrade... Gissa om jag blev osäker på vad det var när det knastrade när jag tuggade...

 

 

 

Proteintillskott!

 

PS!
Lite komiskt i sammanhanget är ju Happy Meal-temat just nu:
"Upptäck naturen med Happy Meal!
Äntligen drar varma sommarvindar in över landet och vi kan njuta av att vara utomhus. Leka hemma i trädgården, eller gå på upptäcktsfärd i skogen. I varje Happy Meal-box gömmer sig en av åtta fantastiska leksaker, som hjälper barn att lära sig mer om insekter, växter eller djur. Till exempel ett litet växthus med riktiga frön så barnen kan odla själva, ett teleskop som man kan spana in spännande djur med och en fågelflöjt för att härma fågelsång med. Ett somrigt Happy Meal helt enkelt som du hittar på McDonald's mellan den 24 maj – 27 juni. Välkommen in mellan utomhuslekarna!"

Pussen & Kramen /Ango

Första riktiga dagen på semestern!

Det blåser storm och ösregnar och det påminner mer om november än juni. Vad passar bättre än en stor mugg varm choklad då?

Skickat från min HTC

Chokladkärlek

Idag blev det lite extra kärlek i chokladmuggen.

Skickat från min HTC

Fikadags?

Dagarna innan jag fyllde år kom jag med i en ny kampanj på Buzzador där det var detta som skulle buzzas:

Oreo-kakor! Det skulle väl passa alldeles ypperligt att buzza detta på mitt födelsedagskalas.
Ungefär samtidigt fick jag veta att jag skulle få testa en produkt via Smartson också. Nämligen det här:

Gevalias nya snabbkaffe, Millicano, som är lite fylligare i smaken!

Kaffe och kakor, kan det bli mer perfekt?






Oreo-kakorna hade jag faktikst aldrig smakat tidigare. De är väl helt ok i smaken. Jag gillar att det är mörk choklad i kexen, men krämen är ganska mesig i smaken måste jag säga. Den med chokladkräm mellan var betydligt mycket godare än originalet.

Kaffet var en hit! Jag gillar lite smakrikare kaffe, och brukar dricka ganska starkt kaffe. Normalt sett dricker vi alltid Gevalia hemma (antingen bryggkaffe, eller snabbkaffe, eller i kapslar i Tassimon). I Tassimon brukar jag dricka mörkrost, och med snabbkaffet brukar det bli ett par skedar extra av kaffepulver.
Millicano smakar precis som vanligt, men med mer smak. Helt perfekt för mig! Den stora nackdelen med Millicano är att förpackningarna är endast 95 gram och kostar ca 45:-. 95 g kaffe är INGENTING i den här familjen! Det blir inget kaffe man kan dricka mycket av alltså, utan det får bli "finkaffet"!

Pussen & Kramen /Ango

Soppa

Jag har börjat få ont i halsen, så idag får det bli grönsaksoppa till lunch.

Pepparkakshus

Tjejerna har gjort huset.

Pepparkaksbak

Paulina och Victor bakar pepparkakor.

Matlista

Oftare än vanligt förlorar jag inspirationen till mat, fullständigt. Jag tänkte att jag skulle råda bot på det genom att göra en matlista för en eller flera veckor framåt, men fick ju aldrig tummen ur. Igår lyckades jag ändå få till en liten gnutta inspiration och lyckades skaka fram lite maträtter för den här veckan i alla fall. Så här ser det ut så här långt:

Måndag:
Middag: Köttbullar, potatis, sås och lingon

Tisdag:
Lunch: Pytt-i-panna, ägg och rödbetor
Middag: Kycklingfyllda enchiladas

Onsdag:
Middag:: Kokkorv och potatismos

Torsdag:
Middag: Ärtsoppa och smörgås

Fredag:
Lunch: Pannkakor
Middag: Tacos

Lördag:
Lunch: Falukorv med indiansås
Middag: Potatisgratäng, fläskfilé och champinjonsås

Söndag:
Lunch: Pastagratäng med bacon och broccoli
Middag: Kyckling, ris och currysås

Normalt sett äter jag ingen lucnh i veckorna, men Victor är hemma, sjuk idag och därför serverades det lunch (Victors önskemål). På fredag är det studiedag i skolan och därför serveras det såklart också lunch.
Ja, då var den här veckan klar, sedan återstår det ju bara några veckor till, men det får jag ta itu med senare.
Maken och jag diskuterade detta med matlista igår. Det blir så mycket enklare att handla och att förbereda. Vi pratade om att ha soppa på torsdagar. En dag i veckan är tanken att vi ska ha en vegetarisk rätt, också. Bortsett från det så är det ganska öppet om vilken mat som ska serveras. Barnen får lägga in varsin rätt också, så blir det enklare och alla blir glada och nöjda ;).

Pussen & Kramen/Ango

Varierande mat!

Jag har varit väldigt kritisk till skolmaten här i kommunen, men när den här terminens första matsedel dök upp såg det ovanligt bra ut. Ingen direkt förekomst av köttbullar/korv och makaroner 2 gånger per vecka. Det första som slog mig var att ord som "ekologisk" och "hemlagat" (vad nu det betyder i ett storkök där helfabrikat är modellen) hade smugit sig in på matlistan.
Idag kunde jag dock börja se ett visst mönster i rätterna:
fredag v. 33: Köttbullar med gräddsås och lingon
torsdag v 34: kebabjärpe med potatis, brunsås och lingon
torsdag v 35: Färsbiff med gräddsås och potatis
fredag v 36: Ugnsfärs med gräddsås och potatis
torsdag v 37: Köttfärsgratäng med potatis
torsdag v 38: Köttbullar med gräddsås, potatis och lingon
fredag v 39: Ugnsfärs med gräddsås, potatis och gurka

Ett visst mönster anas!
Pastan har nu varierats och vissa veckor finns den inte alls. Så här ser fördelningen ut nu:
V 34: 1x ris, 3 x potatis (varav 1 är potatisgratäng9 och 1 x pasta.
V 35: 1 x ris, 2 x potatis (varav 1 är "hemlagat" potatismos). Ugnspannkaka och soppa de andra två dagarna.
V 36: 3 x potatis (varav 1 är "hemlagat" potatismos), 2 x ris
V 37: 3 x potatis (1 "hemlagat" potatismos, 1 potatisbullar), 1 x nudlar, 1 x ris.
V 38: 2 x potatis, 1 x pasta (1 dag är soppa, 1 dag är studiedag).
V 39: 3 x potatis, 2 x ris

På 6 veckor är det alltså pasta 2 gånger... Helt otroligt! Det finns fortfarande hopp om att skolmaten ska få lite kvalitet. De börjar ju bra med att ta bort ensidig mat. Tyvärr är det fortfarande varje vecka mat som: Kycklingkylett, fisk bordelaise, fiskpanett och fiskburgare. Panerad mat som innehåller mer panering än kött/fisk... Jaja, man kan inte få allt på en gång!

Pussen & Kramen/Ango

Lite bilder på dagar som gått

Livet rullar på i raketfart...som vanligt!
Sommarlovet har börjat och nu ser vi fram emot ett låååångt och härligt sommarlov tillsammans. Vi har faktiskt inga direkt planer alls för den här sommaren, utan vi kommer ta dagen som den kommer och hittar på något varefter dagarna går. De första veckorna blir det inte mycket gjort. Det är en del planerat med kalas, fotbollsavslutning, simskola osv så dagarna kommer att gå ändå. Efter midsommar blir det väl mer semesteraktiviteter för oss.

Axel växer och står i. Gissar att han passerat 7 kg nu. Vi ska på 5-månaderskontroll den 21:e så då får jag svaret.
Han är otroligt glad, sprallig, aktiv och social. Han ÄLSKAR all uppmärksamhet han får och det är extremt sällan han är sur eller ledsen. Det känns som om han verkligen har kompletterat familjen. Han, den stora överraskningen, sprider sådan glädje till alla i familjen. Otroligt svårt att tänka att för 1 år sedan fanns han knappt ens i mitt medvetna.

Min lilla solstråle!

Victor slutade på dagis i torsdags och jag hade valt att virka frukt, grönsaker, kakor och godis som vi gav i present till dagis. Lite roligare att ge någon mer bestående än blommor tänkte jag.
Dagen innan, på onsdagen, kom jag på att jag skulle virka ägg och lägga i en äggkartong och ge också. Eftersom jag inte hade något mönster var jag tvungen att hitta på ett eget och hittade ett sätt som blev ganska bra. Nu är ett 6-pack ägg klart och kommer att överlämnas till dagis när vi går på deras picknick nästa måndag!

Det här tyckte mina barn var jätteroligt!

Axel har ju äntligen fattat att mat är gott! Nu äter han en full portion mat med fruktpuré till efterrätt, varje dag. Nu slinker det mesta ner i magen, vilket jag är glad över. Eftersom han nu äter mer har jag övergett matskedsstora portioner och gör nu istället burkar med mat och fryser in.

Äppelpuré, helt utan tillsatser!

Jag fick en massa rabarber av mina svärföräldrar, men jag kom mig aldrig för att göra något med dem. De låg i kylen, men min lust att baka var som bortblåst. Till slut bestämde jag mig för att baka Kardemumma- och rabarbermuffins (jag lägger snart upp receptet i min mat- och bakblogg). De blev supergoda och kan varmt rekommenderas!

Kardemumma- och rabarbermuffins

Ja, som ni ser har det mest varit inneaktiviteter den senaste tiden, men det beror ju på att vädret visat sig från sin höstiga sida! Regnet har stått som spön i backen och det har blåst stormvindar. Inget kul att vara ute i!

Bonussonens flickväns graviditet fortskrider. De har nu kommit in i v 11 (tiden rusar på) och hon mår som en räv! Hon kräks flera gånger varje dag, och jag tror att alla symtom kommit som en överraskning för dem båda. Lite cravings har dykt upp också, så bonussonen springer till affären och handlar meloner i tid och otid...

Det är lite kul att se tjejen eftersom jag var i nästan samma vecka vid den här tiden förra året. Den här bebisen är (än så länge) beräknad till 6 januari, och Axel var beräknad till 21 januari. Det är bara två veckors skillnad i graviditet alltså.

Pussen & Kramen/Ango

Stor kille

Idag blir Axel 4 månader! Helt otroligt vad snabbt tiden går! Börjar nästan känna panik över att tiden springer så fort. Jag ville bara njuta av den här spädbarnstiden, men jag hinner ju inte med!


Har fixat lite päronpuré, dagen till ära, som Axel ska få äta senare. Som vanligt tycker han väl att det är ruskigt äckligt, men det gör ingenting. Han får provsmaka lite och gillar han det så gillar han det, och gör han inte det så är det inte hela världen för det!


Om några minuter ska jag och mina småkillar gå på sista utvecklingssamtalet för den här terminen. Det är Victors som blev inställt förra veckan, och är idag istället. Det kommer ju bli en del prat om övergången till skola förstås.

Igår när Paulina kom hem från en kompis sa hon att hon ville börja spela fotboll. Hon har ju slutat på jujutsun och gör ingenting för tillfället. Nu vill hon börja på fotboll, något hon spelade för ett par år sedan. Problemet är att det inte finns något tjejlag för -00:orna. Det finns det laget som Simone spelar i, men de är -01/02:or. Jag har kollat med tränaren om Paulina kan få börja i det laget, och han skulle kolla om det går att få någon dispans. Annars är det bara killaget, och där spelar alla killar i Paulinas klass, bl a killen som just snott hennes hjärta ;). De är närmare 25 killar och en tjej i laget. Får se hur det blir för Paulinas del.

I eftermiddag ska vi på dopsamtal. Det ska bli skoj att träffa vår underbara präst igen. Hon är världens härligaste och jag ser verkligen fram emot att hon ska döpa Axel också.
Vi har inte funderat något på det där med psalmer och sånt, men det blir väl klassiska "Tryggare kan ingen vara" antar jag...

Pussen & Kramen/Ango

Helylle

Ibland känner jag mig så helylle så det är helt otroligt ;). Idag är lite av en sådan dag. Jag har lagat barnmat; morotspuré och potatispuré och fryst in i småportioner:

IKEAs silikonform är perfekt för bebismat. De rymmer

1 matsked puré och det är enkelt att få ur maten ur formen.

Jag har även blivit klar med en liten nalle, en helylle-leksak! Ännu en sak till samlingen. Tänkte fixa lite sköldpaddor också!
Funderar också på vad jag kan sy för leksak till Axel. Till Paulina sydde jag ett aktivitetstäcke. Det var ett täcke med rutor som uppmuntrar barnets känsel. Det fanns t ex en "prasselruta" (bakplåtspapper mellan tyg), en ruta med torkade ärtor insydda, det var stora knappar påsytt och även sidenband i olika storlekar och färger. De olika rutorna hade också tyg med olika strukturer. Himla uppskattat var det. Kanske skulle jag göra något liknande till Axel? Eller en boll av olika tyger så det blir olika strukturer på det? Hm, jag får fundera på vad det ska bli för något!

Pussen & Kramen/Ango

Solskenspojke

Efter ett par gnälliga dagar har Axel nu blivit en liten solskenspojke. Ja, inte direkt, men nästan i alla fall. Jämfört med de senaste två dagarna så har han blivit en solskenspojke i alla fall. I morse när han vaknade så sken han upp och log som bara den. Härligt att han är tillbaka igen! Jag gissar att han var inne i någon tillväxtfas för det varade i knappt 2 dygn.

Har bakat lite idag. Skulle testa att baka Cheesecake brownies. Det låter ju hemskt gott, men det måste vara nåt fel på receptet. Det står att det ska vara 150 grader och kakan ska stå inne i ca 30 minuter. Jo, visst, efter den tiden i den temperaturen var det sufflékonsistens på kakan. Nu har jag haft den inne i ytterligare närmare 30 minuter i 180 grader, och nu som först börjar det likna en kaka... Förhoppningsvis blir det en färdig kaka så småningom.

Pussen & Kramen
/Ango

Viktproblem

Ja, nog för att jag har det, men nu är det Axel som är problemet. Han vägde ju 3350 g när han föddes. Tredje dagen, när vi skulle åka hem, hade han gått ner till 2990 g, vilket är mer än de "tillåtna" 10 %:en.
Var på BVC igår, onsdag, för premiärvägningen där och då hade han gått ner ytterligare, till 2875 g. Inte bra alls!
Han har varit svårflörtad med amningen och suger inte mer än nödvändigt, så jag har fått bråka med honom för att han ska fortsätta suga. Uppenbarligen har det inte hjälpt så mycket att bråka med honom, utan jag måste bråka ännu, ännu mer, eller börja ge honom tillägg. Har gett honom tillägg i mycket liten mängd vid 2 tillfällen för att se hur hans mage klarar av det, men jag vill helst inte ge honom det, utan få en välfungerande helamning istället.
Inatt var det ett litet matvrak jag hade vid min sida, och han har ätit mer än någonsin vid ett och samma tillfälle. Idag har jag fortsatt vara bråkig mot honom, så jag hoppas verkligen att det gett resultat när vi ska tillbaka för en ny vägning imorgon!
Vad gäller mina egna viktproblem så kan jag meddela att av de 9,8 kilon jag gick upp under graviditeten, återstår endast 1 kg! Underbart!

Pussen & Kramen
/Ango

Nu har jag

dammat av min viktblogg. Det har redan gått 6 månader sedan jag skrev i den senast, och det var dagarna efter att jag fått veta att jag var gravid. Nu när graviditeten nästan är slut så kände jag att det var dags att ta tag i det hela igen och damma av bloggen.
Har konstaterat att jag har gått upp ca 7,5 kg den här graviditeten. Hade ett mål på 5 kg, vilket funkade fram till julhelgen ungefär då jag började samla massor av vätska i händer, fötter och ben. Då trillade det på ett par kilon till. Jaja, det är helt ok. Jag tar det när bebisen är ute!

Maken vet att jag är jättesugen på att få komma igång och ta tag i min vikt igen, och han frågade om vi kunde göra det tillsammans. Visst, sa jag, det kan vi visst. Han har nämligen gått upp en hel del den här graviditeten ;). Det roliga är att han sa redan i slutet av november att han och en kollega skulle gå ner i vikt tillsammans. De skulle börja "på måndag"... Sedan var det 1 januari som gällde... Vet inte om min kära man känner till något alls om nutrition ibland, men att sitta och äta chips och dricka läsk på nätterna är inte ett framgångsrecept för viktnedgång. Kan ta de senaste två nätterna som exempel. Igår natt = ½ påse grillchips (en normalstorlek...300 g eller vad det är i en sån). I natt = ½ påse baconchips och en 3/4 stor burk med russin. Är det konstigt att man inte går ner i vikt då, eller? Jaja, jag delar inte hans hemska ovanor, och de kan inte påverka mig och min viktnedgång bara bebisen kommer ut och jag känner mig återställd efter snittet! Jag kör mitt race, och maken får köra sitt. Vill han ha draghjälp av mig så får han, om inte så är det hans problem!

Nu är det bara 5 dagar kvar...

Pussen & Kramen
/Ango