torsdag 26 februari 2009

Ingen halsfluss

Till slut kom vi hem från läkaren. Ingen halsfluss var det, bara stora mandlar ändå (eller den ena i alla fall).
Varför vi gick till läkaren alls, var för att Victor har hat problem med sin falska krupp hela veckan. Han har fått flytande Ventoline morgon och kväll och inhalerat Bricanyl däremellan. Tyvärr är han inte bättre, utan är fortarande väldigt rosslig och har andningsproblem när han far omkring.
Vi var hos en, för oss, ny läkare...och det innebar ju nya giv. Ventoline, Lepheton (som han hade tidigare) och Bricanyl var ju bara för astma, inte fask krupp (konstigt att vi fått just det utskrivet i 4 år då...). Nu ska han ha Tavegyl (japp, Tavegyl...) morgon och kväll och Mollipect 3 ggr dag. Behövs det ska han också ha flytande Ventoline däremellan.
Jaha, då testar vi med det då! Jag blir bara så förundrad över att hon sa att de mediciner som varenda kruppunge jag känner till har, inte ska funka så bra på dem, utan är mot astma. Lephetonet har vi själva tagit bort eftersom Victor fick hallucinationer av det sista gången han fick. Det var efter det vi fick Ventolinet istället. Jaja, huvudsaken är att han blir frisk!

Pussen & Kramen
/Ango

Väntar och väntar


Sitter på vårdcentralen och väntar på att få ta halsprov på Victor.

onsdag 25 februari 2009

Trist väder med


slasket ute, så vi stack på bio istället. Bolt är det vi ska se. För en gångs skull är det många som ska titta. Det är nästan fullt i salongen, säkert närmare 125 pers här inne.

tisdag 24 februari 2009

Maken har tvättat


Om det gick bra? Nja, min röda sjal och Simones röda mössa passade inte riktigt in. Numera har vi många nya rosa saker.

Kattungar


I natt föddes det en ny kull kattungar. Flisan fick 4 helsvarta små bebisar.

Matlagning

Jag såg, härom kvällen, ett avsnitt av något Jamie Oliver-program. Det handlade om att lära en engelsk ort att laga mat. Jag vet ju att England är ett land som är dåligt på att laga bra mat. Man köper färdigmat som värms i micro eller ugn. Att man väljer sådan mat beror ju på att det är enkelt, det finns en uppsjö olika sorter och att det faktiskt är mycket billigare än att köpa riktiga, fräscha råvaror och laga egen mat.
Barnen växer upp på mat som smakar likadant alltihop. Det finns ingen fisk i fisken, inget kött i köttet, allt är bara processad skit. Det är fett och innehåller inga näringsämnen som barnen verkligen behöver. Att vuxna äter det är illa, men de har ändå en valmöjlighet. De väljer själva om de ska äta det eller laga något riktigt. Barnen däremot har inga val. De måste äta det föräldrarna ger dem.
De visade sig att det fanns en stor andel vuxna människor som inte hade en aning om hur man gjorde en omelett (!). En omelett är väl bland det allra enklaste som finns, eller? Det är verkligen skrämmande att så många inte kan det!
Det som skrämmer mig ännu mer är att den här trenden sprider sig i Sverige också. Jag har länge förfasats över alla dessa hel- och halvfabrikat som ständigt växer. Brunsås-pulver (hur svårt är det att göra en brunsås?). Pannkakssmet på tetrapack? Varför då? Och det värsta av allt som jag såg häromdagen: Omelettsmet i tetrapack... Blir det inte billigare att köpa ett par ägg? Eller var det för komplicerat att blanda ihop smeten?
Nej, det är inget för mig, och jag hoppas verkligen att mina barn också lär sig vikten av att ha bra råvaror och känslan av att stå och laga maten själv!

Pussen & Kramen
/Ango

måndag 23 februari 2009

Vilda gröna ögon


är precis vad min kära make fick se från mig för en liten stund sedan. Jag förklarade ett och annat och som genom ett trollslag har han nu dammsugit undervåningen och är i färd med att torka golvet. Wow, han fattade när jag förklarade att jag allt oftare känner att jag borde flytta.

Det går inte

video
så snabbt nerför backen. Alldeles för mycket nysnö för att det ska gå bra.

Jösses, delas det ut extrapengar den här veckan?

Simone frågade nyss om hon fick gå ut och hämta posten. Visst, sa jag, men jag tror knappast att den har kommit. Den brukar inte komma förrän runt lunchtid nämligen. Jodå, sa Simone den hade kommit. I och för sig tyckte jag att jag hörde brevlådan slå igen någon minut tidigare, men trodde att det var grannen som tittade i sin brevlåda.
Simoen går ut och kommer in med en hög reklam som jag inte skådat sedan julveckan. Jag räknade och konstaterade att det var inte mindre än 16 olika försändelser...
Visst, det är lönevecka nu, men det delas väl inte ut extra mycket pengar för det? I och för sig så är folk köpstarka nu i februari, när alla återhämtat sig efter julens bravader och sega januari, men ändå... 16 försändelser!!!

Pussen & Kramen
/Ango

söndag 22 februari 2009

Någon som kan förklara?


Titta på det vänstra ljuset. Det var rakt, som det högra, igår. I morse låg ljuset böjt ner mot bänken. Det finns inga värmekällor där ljuset står. Ljuset är inte av, utan alltså böjt som om det skulle varit väldigt varmt just där. Det andra ljuset ser ut som vanligt däremot. Har du en förklaring till vad som kan ha hänt? Jag fattar inget.

Vilken skräll

Jag börjar faktiskt tro att det fifflas med röstningssiffrorna i melodifestivalen. BWO gick bara vidare till andra chansen och Molly Sandén gick direkt till Globen... Mollys låt var ju en grym tråklåt. BWO:s låt var inte heller så jäkla rolig men betydligt mycket bättre än Sandéns.
Att EMD skulle gå vidare det var det väl egentligen ingen tvekan om. Småtjejerna satt väl och röstade genom hela programmet. Jag hade en tjej här hemma som röstade på den. Hon hade också gjort en lapp med EMD och hjärtan på som hon höll upp under framträdandena...
Rickfors låt påminde väldigt mycket om hans gamla hit Köpa vingar för pengarna. Vissa partier var grymt lika. På tal om det så irriterade jag mig på att Sandéns låt lät hemskt lik en annan låt, Celine Dion...Titaniclåten (har fått hjärnsläpp och minns inte vad den heter).
Vidare i melodifestivalen då; Sofia och låten Alla. Varför sjunga på grekiska? Jag förstår det inte alls. I och för sig är jag tveksam över om låten hade varit bättre på engelska. Klart att den låten blev internationella juryns favorit (vilka är de i den där juryn egentligen?).
Det var två låtar jag gillade extra mycket igår; Rigo...feat. Red Fox. Den kommer gå varm i sommar liksom Maja Gullstrands låt (hur kunde den komma sist?). Den sistnämnda gillade jag grymt mycket. Förstår att den inte gick hem i de här sammanhangen, dock.
Velvet, då, vad tusan hade hon på sig? Ingen rumpa har hon så det såg inte så snyggt ut (jag veeet att jag är ytlig nu). Låten var heller ingen höjdare, inte ens för att vara en eurodiscolåt. Den kändes väldigt banal till såväl musik som text.
Mede, då. Ja, hon var inte fullt så fast i sitt manus igår. Hon tittade faktiskt in i kameran då och då, men inte sjutton var hon rolig för det... Urtrist!

Har, till Paulinas stora lycka, börjat virka igen. Det var några mönster i en veckotidning jag fick i brevlådan för ett par veckor sedan så jag tänkte; varför inte? Nu är första duken färdig, den som Paulina har beställt till sitt sängbord. Så här ser den ut:



Ursäkta det suddiga fotot... "Någon" har varit och kladdat på linsen på kameran, men det såg jag inte förrän jag laddade upp bilden på datorn så nu idds jag inte ta ny bild.
Nu har nästa handarbetsprojekt startat en döskalletröja till Victor. Det kommer bild på den när jag är färdig så småningom.

Idag är det söndag, klockan har nyss slagit 7 och jag har redan varit uppe i 45 minuter. Varöfr? Ja, det undrar faktiskt jag också. Jag vaknade och var jättepigg redan vid 5:20. Jag kände att det inte var någon idé att försöka somna om när jag legat och vridit och vänt på mig i 45 minuter. Dessutom låg Victor bredvid migi sängen, och han far som en propeller så det går inte att somna när han far runt. Får se hur pigg jag är i eftermiddag...

Mer snö har vi fått i natt. Det snöade lite hela dagen igår. Det var sån där snö man vill ha på juafton; med stora flingor som sakta dalar ner mot marken. Synd att det inte är julafton bara. Nu börjar jag känna att vi faktiskt har haft väldigt mycket snö i vinter så nu vill jag inte ha mer. Nåja, det kom i alla fall mer under natten så det har nog kommit 5-8 cm nysnö under natten. Termometern visade en temperatur på -0,8 grader för en stund sedan så det verkar bli ett perfekt uteväder. Idag tar vi nog pulkorna, termosar med varm choklad och lite mackor och sticker till pulkabacken.

Pussen & Kramen
/Ango

fredag 20 februari 2009

God natt!


Barnen sover, maken är inte hemma, så jag tar en tidig kväll, med en ny bok. Sov gott!

Här har vi en kille


som förstår hur man gör en kvinna lycklig.

torsdag 19 februari 2009

PMS:ig häxa

är jag idag! Jajamen, här kommer inga komplimanger uthoppandes ur munnen, och det har familjen verkligen märkt av idag. Jag går till och med och njuter av att vara en liten führer här hemma. Pekar med hela handen, ber ingen göra något, utan säger vad de ska göra istället. Inga långa meningar från mig, bara kortstaviga ord, sånt som går snabbt att säga. Japp, sån är jag idag...

Fick en flashback igår. Simones ena kompis heter T (eller det heter hon ju inte egentligen, men vad hon egentligen heter det får ni fortsätta undra över). Hennes mamma heter A-K (den var lättare, va?) och T har en storasyster som också heter T (precis som lillebror i den familjen). När Simone lekte med T (lillasyster alltså) igår började jag fundera på om inte storasyster T låg i A-K:s mage samtidigt som Paulina låg i min. Jag började fundera på om inte vi var i samma föräldragrupp på MVC. Det var en tjej där som hette A-K nämligen, men de bodde i grannkommunen då. Tänkte att jag måste ju fråga. Så idag när jag mötte A-K i sporthallen när jag skulle lämna Simone på gympan så frågade jag, och visst var det hon. Hon fick också lite flashbacks från den tiden.
Det är lite kul för hennes äldsta T är född i början av februari -01 (Paulina föddes på Lucia -00), hennes mellersta T är född på sommaren -02 (precis som Simone) och hennes minsta T (som ju också var en kille då) är född sensommaren -04 (precis som Hilding Vilding a k a Victor). Lite skoj!

Nej, nu ska jag sätta mig i soffan och förpesta miljön i vardagsrummet...

Pussen & Kramen
/Ango

Så går det...

Jag har ju försökt lära gamla hundar sitta...eller medelålders män att tvätta kanske det heter (ungefär lika hopplöst är det i alla fall).
Jag försökte tvätta bara mitt och de minsta barnens tvätt ett tag, men det slank ju med annat också av bara farten så det blev inget bra. Då började jag med att jag bara tänker tvätta varannan dag. Att bara tvätta varannan dag är som att försöka smälta ett isberg med endast en cigarettändare. Ett omöjligt projekt! Tvättkorgen svämmade ju över även om jag precis satt igång en maskin tvätt...men det kan ju inte vara mitt problem, eller hur?
Hur som helst så har min kära make plötsligt inga strumpor. Ooops. Hur kunde det bli så? Jag förstår ingenting.... Min kommentar var; "Det verkar som om det inte är någon som tvättar". Ja, nu är det en maskin tvätt igång då, helt på hans initiativ...på min tvättdag, så då kan ju inte jag behöva tvätta förrän på lördag igen!

Samma var det med disken. Jag tänkte jag skulle se när maskinen plockade ur sig självt, för det brukar den tydligen göra både nu och då...
I tisdags morse satte jag igång diskmaskinen, och åkte sedan till skolan. När jag kom hem efter lunch såg jag att maken hade varit hemma och ätit lunch, men diskmaskinen hade han inte stängt av. Jag stängde av den och öppnade luckan... Igår, onsdag, eftermiddag svämmade diskbänken över av disk som inte gick att få in i diskmaskinen...eftersom det var fullt av ren disk där. Den disken såg ju inte jag...och inte förstod jag heller att jag skulle plocka ur diskmaskinen...utan jag gjorde som andra; staplade på varandra. Ja, till slut så bemödade sig R med att plocka ur diskmaskinen och plocka in nytt. Aha, var det så man skulle göra?!

Pussen & Kramen
/Ango

onsdag 18 februari 2009

Reserverad bok


har hämtats och jag har läst halva boken redan. Den är bra, den är grymt bra. Måste läsa mer!

tisdag 17 februari 2009

Mer böcker i brevlådan

Åh, vad det är underbart att komma hem, öppna brevlådan och hitta hårda paket! Idag hade jag också fått böcker. En skönlitterär; Som glöd blir till aska av Annika Sjögren och så de böcker jag beställde när jag gick med i "Skaparklubben". De böckerna jag beställde var: Virka! av Frida Pontén, Garn & maskor av Arne Ubbe och så den som jag var allra mest nyfiken på: Naturkosmetik som du kan göra själv av Maria Löfstedt och Pálla Másdóttir. Den ska jag testa att göra ur. Man kan göra badsalt, badbomber, cerat, hudcremer, shampoo m.m. Måste bara inhandla en massa ingredienser till det först.

Idag var det föreläsning igen. Ännu en gång var det kvantitativ metod och det var kovarians som avhandlades... Det lät väl ohyggligt spännande? Imorgon är det föreläsning igen. Jag blir helt matt i kroppen av att ha så här många dagar i skolan ;).

Jag har börjat kika så smått på kurser till hösten, men de jag skulle vilja läsa går bara på vårterminen nästa år. Lite trist, för då hade jag tänkt börja jobba. Jaja, jag ska kika på distanskurser också såklart, och det lutar mot att det blir ett par distanskurser istället...möjligen psykologi 91-120 från ett annat lärosäte som det inte är alltför långt bort till. Vi får se när det är så dags. Nu är det dags för mig att krypa ner i ett varmt och avslappnande bad!

Pussen & Kramen
/Ango

måndag 16 februari 2009

Snart helg igen...

Ja, med tanke på hur snabbt dagarna går så är det faktiskt snart fredag igen. Lite optimism så här på måndagskvällen.
Hade föreläsning idag. En riktigt urkig sådan. Ämnet var kvantitativ metod... Anova och varianser och F-värden och allt annat urtrist skulle avhandlas. Det här är verkligen det absolut tristaste med att plugga; att läsa dessa metodkurser.
Nåja, dagen avlöpte relativt fort, och jag fick snart komma hem igen.
Hämtade posten i brevlådan när jag var på väg in; ett vadderat kuvert...till mig, och en paketavi från Förlagsservice hade jag fått. Det var recensionsexemplar på böcker. Superkul! 5 böcker sammanlagt hade jag fått! Undrar om jag kan få ledigt från skolan för att läsa skönlitteratur? Inte troligt, eller?

Har fått en förfrågan i min bok- och filmblogg om jag vill delta i en magisteruppsatsstudie och såklart hjälper jag till. Det handlar om att skriva en läsdagbok i 2 månader (med papper och penna eller på nätet) och läsa minst 4 skönlitterära böcker per månad. Det är ju inget extraarbete om man säger så. Jag skriver ju redan på nätet och läser mer än 4 skönlitterära böcker varje månad.

Har fått examinationsuppgift 2 i den kliniska psykologin idag. Ett fall som vi ska diagnostisera utifrån alla kriterier som finns uppradade i en bok som är den lilla lathunden för psykologer och terapeuter.
När jag läste mitt fall började jag genast fundera på Tourettes syndrom och även OCD (tvångstankar). Det ska bli kul att se om jag fortfarande håller fast vid det när jag börjat kika på alla diagnoskriterier i boken.

Barnen har gått och lagt sig och tittar på film. Nya giv idag; Victor och Simone tittar på MrBean - den totala katastroffilmen (eller vad den nu heter) och Paulina tittar på Alvin och gänget. Inte samma filmer som det alltid är annars också. Blir ju helt förvirrad när ungarna byter sådär...
På tal om förvirrad så hade jag en förvirrad dotter imorse.
Simone kom till vår säng vid midnatt eller nåt sånt. Hon sa att hon var rädd. Jag sa att hon skulle gå in till sitt rum och hämta sin kudde, så kunde hon komma tillbaka och lägga sig hos oss sedan. Hon gick och hämtade sin kudde och kröp upp mellan mig och R och somnade ganska omgående. Vid 2-tiden kom Victor, så jag tog min kudde och följde med honom och la mig i hans säng.
När jag väckte Simone imorse så frågade hon: "Vem har burit hit mig?". Lätt förvirrad alltså!

På tal om Simone, så är hon verkligen inne i en jobbig (för henne) fas just nu (vilken är helt normal för 6-åringar). Hon tänker så jättemycket på död och monster och spöken, så ibland blir det lite för mycket. Igår var en sån dag. Hon lekte med sin kompis E och vi satt och åt lunch. Plötsligt sa Simone att hon var tvungen att gå på toa. Hon var borta i max 2 minuter och kom tillbaka med tårar rinnande ner för kinderna. Jag frågade vad som var fel och hon sa att hon hade börjat tänka på att hon skulle bli vuxen och att alla skulle dö och sånt. Lilla gumman!
Vi försöker att avdramatisera så mycket det går, men ändå vara realistiska. Jag kan inte lova henne att vi alla ska leva i många, många år till, men jag kan säga att vi förhoppningsvis ska leva i många, många år till, och att det faktiskt inte alls är så hemskt att vara vuxen (för det mesta i alla fall), och att det faktiskt dröjer många år till innan hon blir vuxen. Alla hennes tankar blir ju inte mindre jobbiga av att hon möter döden både nu och då. En av hennes kompisars pappa dog väldigt hastigt i slutet på hösten, hennes kusiners farmor dog för 2 veckor sedan, en katt som hon älskade (och som hon sett födas) fick avlivas när han var bara några månader gammal osv. Inte lätt att vara 6 år och grubbla på de här stora och väldigt jobbiga sakerna!

Pussen & Kramen
/Ango

söndag 15 februari 2009

Jaha, sängen var


överflödig för Victor. Inte första gången han ramlat ur sängen och bara fortsatt att sova. Tur att hans säng är så låg.

Helgen är snart slut

Helgen är snart till ända och det har blivit en ganska slapp helg med mycket mat och godis och konstiga sammanträffanden (angående bilköp/sälj nedan).
Igår var Simone på kalas hos en klasskompis, och idag var den tjejen här och lekte i några timmar. När hon hade åkt hem ringde en klasskompis till Paulina och ville leka. Den tjejen har en lillasyster som Simone gillar att leka med, så båda tjejerna skjutsades hem till kompisarna för ett par timmars lek.
Själv har jag suttit och läst ut Sirila gentlemän sökes av Karin Brunk Holmqvist. Jag har stått på kö på den boken sedan mitten av november och förra veckan fick jag den äntligen, så nu har jag lagt alla andra böcker åt sidan och bara läst den. Nu är den slut och jag måste säga att jag verkligen gillade den boken. Mer om det kan ni ju läsa om ni klickar på länken ovan så ni kommer till min bok- och filmblogg där jag skrivit om den.

Imorgon är det föreläsning igen. Har ingen lust alls att åka till skolan, men jag vet att jag kommer tycka att det är helt ok bara jag kommer dit.
Imorgon börjar också delkurs 2 i den kliniska psykologin som jag läser. Nu ska vi diagnostisera. Vi ska få ett fall som vi ska sätta en diagnos på, helt enligt kriterierna för diagnoser. Vi ska också hitta på ett eget fall där vi ska sätta en diagnos. Det ska bli jättekul att testa.

Nu måste jag få ungarna i säng. Varsin film ska de titta på innan de ska släcka lampan och sova. Simone sitter och tittar på Mamma Mia (som vanligt), Paulina ska titta på High school musical 2 och Victor ska titta på rallyfilm (som vanligt). Tur att det mesta är som vanligt...

Pussen & Kramen
/Ango

lördag 14 februari 2009

Vi har laddat


Melodifestival ikväll och vi har laddat med schlagerkit.

Musikalernas fantastiska värld

Har Simone hittat. Hon ÄLSKAR olika musikaler, och ser dem om och om och om och om och...ja, igen. Jag tror att det började i samband med High school musical 1, och sedan har det följt med 2:an och 3:an. Camp rock såklart och nya storfavoriten är Mamma Mia. Även Hairspray ska avhandlas titt som tätt, och jag kom nyss på att jag har ju inte introducerat musikalernas musikal för henne; Sound of music. Den måste jag hitta och visa henne.
Simone har alltid älskat musik och sjunger HELA tiden, vilket retar gallfeber på storasyster. Givetvis är ju då musiken en otroligt viktig del i filmerna för henne. Det ska bli spännande att se om hon själv kommer välja att arbeta inom just musikbranschen på ett eller annat vis när hon blir stor, eller om det är ett intresse som stannar på hobbynivå.
Just nu sitter hon, nyss hemkommen från ett kalas, och tittar på Hairspray...i väntar på Melodifestivalen.

Pussen & Kramen
/Ango

Tänk så det kan lösa sig

Jag har haft min lilla "racer" ute till försäljning på Blocket sedan i torsdags, men ingen har nappat på den. Anledningen till att jag ska sälja den är att den är obesiktad, och det är ett fel på den som gör att den inte kommer gå igenom besiktningen. R skulle ha lagat detta, samma dag som han hamnade på sjukhuset med sin trasiga rygg för flera veckor sedan. Ja, så låg han på sjukhuset en vecka och så opererade han knät och bilen är fortfarande obesiktad. Jag behöver verkligen min bil så jag har börjat bli lite desperat av allt pusslande med den enda bilen vi har i familjen. Så bestämde vi att vi ska försöka hitta en bil som är skattad och besiktad åtminstone till sommaren.
När jag gick för att handla idag, mötte jag en gammal granne. Vi har snackat bilar förut och han har velat ha tips på billiga bilar. Nu frågade han om jag var intresserad av en billig bil. Han hade en Volvo 740 som han nyss satt ut på Blocket. Jag frågade vad han ville ha för den, och han sa 3500:- eftersom vi "känner" varandra. Så frågade han om jag hade kvar min Peugeot, och det sa jag att jag hade, och så berättade jag historien om den. Då säger han att han kan ta min bil och 2000:- mellan. Jamen, visst, såklart! Nu har jag då sålt en Peugeot, och istället blivit ägare till en Volvo 740....men den lade ju såklart R beslag på direkt så nu sitter jag med en jäkla Ford Mondeo istället. Jaja, jag har ju en bil i alla fall!
Tänk så det kan lösa sig ibland!

Pussen & Kramen
/Ango

fredag 13 februari 2009

Sänghimmel


får jag över sängen inatt. Båda tjejerna sover sött i min säng, så jag tar Paulinas istället. Det betyder att jag får sova ensam hela natten. Lyx.

Äntligen

åkte Kitty ut ur Let's dance...

Pussen & Kramen
/Ango

Missbruk

Hur gör man när någon man älskar använder lite för mycket av sådant som får den personen att "slappna av"? Konfronterar? Ja, såklart, men när personen säger att den har slutat, men man VET att personen inte har gjort det? Man ser tecken som tyder på att missbruket fortfarande finns, men är bara något lindrigare. Vad gör man då? Konfronterar igen? Javisst, men om inget händer ändå? Om ett missbruk förnekas? Ska man lita på orden, eller ska man lita på sin egna magkänsla?
Jag vet vad man "ska" göra, det vet alla med någon som är missbrukare i sin närhet, men det är så förbannat svårt. Det är så djävla svårt när missbruket inte syns, när ingen annan märker det, det är bara man själv. Man märker de där små, små skillnaderna i språket, rörelserna och beteendet. Man känner hur det tär på en själv och man känner hur man själv sakta, sakta bryts ner rent psykiskt. Man mår själv skitdåligt, men ingen annan kan förstå varför. Jag är en medberoende och det är djävligt jobbigt! Jag har varit en medberoende i hela mitt förbannade liv. Redan som barn var jag det, och livet rullar sin gilla gång så jag fortsätter i samma spår som vuxen.
Jag vill inte släppa taget, jag vill kämpa, men jag kan ju inte ändra någon annan, bara mig själv, men jag kan aldrig någonsin acceptera ett missbruk, alltså kan jag inte ändra mig själv heller.
Någonstans någon gång tar det stopp! Frågan är bara var och när?!

Pussen & Kramen
/Ango

torsdag 12 februari 2009

Hm...jag undrar om jag skulle...

I min familj (och i sisådär ett par miljoner till i vårt land) är det bara mamman som vet var hon lägger sina saker, och bara hon som vet var sakerna ska "bo". Alla saker "bor" någonstans, och det är det som gör att man hittar dem nästa gång man ska ha dem...just för att man vet EXAKT var man ska titta.
Tyvärr har inte det här gått fram till resten av min familj. Därför funderar jag på om jag ska följa deras exempel. Majoriteten borde ju sätta normen, liksom...
Nästa gång jag plockar ur diskmaskinen kanske jag skulle ta och lägga gafflarna i torktumlaren, djupa tallrikar utspridda under sofforna och glasen under sängen. När någon frågar efter en gaffel kan jag säga som de andra "Jag vet inte var de är!" och se jättefrågande ut.
Ja, jag kanske skulle....

Pussen & Kramen
/Ango

Hemtenta...

Idag måste jag bli färdig med en hemtenta så jag kan skicka in den. Den ska vara inne imorgon och jag tänker inte sitta och åka in till skolan med den imorgon (3 mil enkel) när vi inte har någon föreläsning. Den får gå med snigelposten, så den måste verkligen bli klar idag. Som tur är så är jag sådan som arbetar snabbt och effektivt när det väl gäller. Jag brukar kunna "slänga ihop" en hemtenta på ett par timmar och få VG på den. Jag vet att det låter skrytigt, men jag är sån. Jag tror det beror på att jag brukar bearbeta tentan i huvudet ganska lång tid innan, så det är bara att skriva ner det. Den hemtentan jag håller på med nu är en intervjuanalys som ska vara på 3-4 sidor. Jag har skrivit 3 sidor, så egentligen är det bara finliret kvar, så det blir 4 sidor.
När den är klar ska jag ta tag i den andra kursen, klinisk psykologi, där jag ska kommentera någon annans arbete på hemtentan där. Jag har skrivit mitt arbete och har bara kommentaren kvar, jag måste bara läsa lite mer på det hon skrivit om innan jag ger feedback. Tänkte vara klar med det idag så jag kan SLAPPA imorgon!

Igår hade Simone med sig en lapp hem från skolan. Det är om sportlovsaktiviteter som kyrkan arrangerar. De har alltid massor av roliga aktiviteter för barnen på skolloven. Nu frågade jag Paulina och Simone om de ville hitta på något (de ska vara på fritids 3 dagar den veckan eftersom jag är i skolan). På tisdagen ville de följa med när kyrkan ordnade en bussresa till Tom tits i Södertälje. De tyckte att det skulle bli jättekul, så jag ska ringa och anmäla dem idag. Tyvärr visade det sig att bibblan har ett "Nordpolentema" på sportlovet, med en kille som varit där och som föreläser om det. Han föreläser för barn så de har delat upp i åldersgrupper och han föreläser (och så är det en massa annat de får göra) i 3 dagar. Jag tyckte det skulle vara jättespännande och kikade när det skulle funka med barnen. Samma dag som Paulina och Simone ska till Tom tits så är det just den åldern som det ska föreläsas för... Så typiskt. Jaja, de ska nog få hitta på roligheter ändå!

Pussen & Kramen
/Ango

onsdag 11 februari 2009

Månbilder

Det var ju fullmåne för några dagar sedan, och det var jättefint. Eftersom månen syns så väl utanför mitt köksfönster så passade jag på fotografera den. Det ena är från tidig eftermiddag, och det andra är från tidig kväll.





Pussen & Kramen
/Ango

Gnäll, gnäll

Usch, vad det är trist att börja dagen med en massa gnäll. Paulina är verkligen inne i förpubertet med ALLT vad det innebär. Varje morgon är det en kamp att få upp henne ur sängen. Idag tog det 30 minuter...

Jag väckte henne, som vanligt, kl 7. Hon bad mig ta fram byxor åt henne, och det gjorde jag. Sedan jag gick ner. När klockan var 7:30 hade hon fortfarande inte klätt på sig mer än byxorna, och definitivt inte kommit ner. Hon har tydligen någon vision om att ha en egen påkläderska, dvs mamma som tar fram alla kläder och helst också placerar dem på hennes kropp...men så funkar inte mamman i det här huset. Mamman (som är en ovanligt dum mamma) i det här huset kräver att även halvfigurerna (dvs barnen) ska klara av sånt själv. Om 4½-åringen klarar det, och 6½-åringen klarar det, då borde väl nästan 8-åringen också klara det. Tycker mamman i alla fall.
Återstår att se vilket skick damen är i när hon kommer hem från skolan i eftermiddag. Förhoppningsvis inser hon att hennes attityd inte gagnar hennes möjligheter att få åka på ju-jutsu (med bästa kompisen och hennes pappa) ikväll, och beter sig mycket bättre.

Pussen & Kramen
/Ango

tisdag 10 februari 2009

Ingen stress...

Sitter och läser nya numret av Hemmets journal som kom idag. I den tidningen finns det ett flertal frågespalter. Man kan fråga gynekologen, juristen, veterinären osv. Två frågor fångade mitt intresse idag, och jag förundras över hur folk tänker...egentligen alltså. I och för sig tänker de väl inte alls i de här fallen;

Fall 1: Fråga gynekologen. En kvinna, 60+, hade för 2 år sedan diagnostiserats med en sjukdom hon nämner vid namn. Mot denna åkomma hade hon fått en salva, men inga föreskrifter för användningen (det låter mycket märkligt för mig). Nu undrar hon bland annat hur den här salvan ska användas.
Ok, hon har alltså suttit i 2 års tid och funderat på det här och så kommer hon på det geniala. Hon skriver ett brev till en frågespalt i en veckotidning. En tidning som utkommer 1 gång i veckan, och tar med 1 brev i veckan i denna spalt... Undrar hur många månader det tog innan hennes brev kom med. Vilken tur att hon fick svar nu då...

Fall 2: Fråga veterinären. En person undrar vad de ska göra med några sår deras katt fått. Katten hade fått 2 små sår (som de först trodde kunde varit ormbett), som efter ett par dagar läks. De kommer tillbaka igen, men läker. Nu har de kommit tillbaka för tredje gången och är jättefula. Vad ska de göra nu då?
Återigen har det väl tagit ett antal månader innan brevet kom med i tidningen och vid det här laget har väl katten antingen a) dött eller b) blivit av med såren.

Hur tänker folk, och vilken typ av människor är det som skriver? Har de inga telefoner? I båda de här fallen hade problemen lösts snabbt genom ett telefonsamtal.
Jag funderar ofta på den här typen av rådgivning. Ok om det är ett generellt problem, eller om man undrar över något generellt (om arvsrätt, om genetik, om avling eller vad det nu är) så man kan vänta flera månader med ett svar, men i båda de här fallen var det ju ganska akut information som behövdes.
Intressant! Kanske något för mig som blivande beteendevetare att forska om...

Pussen & Kramen
/Ango

Utmanad

Jag har blivit utmanad av Presentabel, och givetvis antar jag den utmaningen. 7 sanningar ska tydligen komma upp till ytan. Sanningar som jag tror att ingen vet om mig. Hm, finns det verkligen något som folk inte vet om mig...
Jag gör ett försök:
  1. Jag har fotfobi! Jag tycker fötter är såååå äckligt. Speciellt tårna...
  2. Denna fobi gör också att jag inte kan ligga på mage med tårna liggande på madrassen. Det känns ruskigt läskigt. Fötterna måste då ligga utanför sängen (de problemen har jag inte om jag ligger på rygg eller sidan).
  3. Jag tycker också att andras hårstrån i handfatet är sååååå äckligt. Det kan få mig att kräkas.
  4. Men jag har inga som helst problem att rensa avloppet i badrummet...där det finns MASSOR av hår...
  5. Jag börjar känna tantvarning på mig själv...har inte bara tagit upp mitt stickintresse, utan även virkningen. Virkade dukar produceras nu...
  6. ...och så prenumererar jag på Hemmets Journal...det är ju bra recept och handarbetsbeskrivningar i den...
  7. Jag är en STOR bookoholic. Shoppar alltid böcker. På loppisar, bibblan, second hand eller nya på nätet eller i boklådor.

Den sista var väl kanske inte någon direkt jättehemlis om man säger så...

Nu går utmaningen vidare till alla som vill avslöja hemligheter om sig själva!

Pussen & Kramen
/Ango

God morgon!


Sixten och Paulina låg och gosade när jag kom och skulle väcka Paulina.

måndag 9 februari 2009

söndag 8 februari 2009

Månen är uppe


och det ser ut som om det vore en bild tagen ur en julsaga. Kanonfint!

Det är konstigt


ljus ute idag, vilket ger konstigt ljus inne. Lite ljus hjälper till och skapar såklart mysstämning inne.

Sjuka drömmar

Finns det fler än jag som alltid drömmer väldigt konstiga och rätt sjuka drömmar?
Jag har aldrig drömt en mardröm. Varje gång en dröm tenderar att likna en mardröm, flippar den ur och blir helsjuk.

Inatt hade jag en dröm som verkligen var av det sjukare slaget. Jag minns att jag kände mig lite uppjagad när jag vaknade, och det berodde väl på att jag i drömmen riskerade ett fängelsestraff för vandalism eller terrorism eller liknande. Vad jag drömde? Jag minns inte exakt, men det handlade om tåg som spårade ur, dumprar som hamnade i floden och 4 helikoptrar som hängde över en broreling. Allt hade att göra med några papperslappar och en falukorv... Jag minns inte alls HUR allt hängde ihop, men något som jag och några kompisar gjort (som inte alls var något annat än en helt normal handling) fick väldigt märkliga konsekvenser. Vi fick veta att polisen jagade oss, pga allt som hänt, och vi var tvungna att göra oss av med bevisen som var några papperslappar (bl a kassakvitton och någon restaurangmeny) och en falukorv.
Man kan ju undra hur min hjärna fungerar egentligen... Den verkar verkligen leva ett alldeles eget liv på nätterna. Det livet ligger så långt bort från mitt egna liv som bara går.

Pussen & Kramen
/Ango

Vackert


Tö är det, tyvärr, men än ligger snön tjock och tung på träden. Jättevackert är det!

Under all snö


finns det cyklar. Det snöar fortfarande, om än inte lika mycket som tidigare.

Jag ser det snöar


Ca 10 cm snö har det kommit under natten. Det snöar fortfarande rejält, så vi kommer få en del mer snö. Snö som förhoppningsvis ligger kvar några dagar också. Härligt!

"Du är bajsdum, mamma"

Victor kommer ner för trappen och frågar om han ska till dagis idag. Jag säger att idag är det söndag, så då är dagis stängt. Victor blir jättearg och säger att mamma är "bajsdum". Jag försöker förklara att det är söndag och då är dagis stängt. Inga barn och inga fröknar är där. Victor tycker att vi ska åka dit och kolla...för säkerhets skull ;).
Kul att han tycker att det är kul att gå till dagis igen!

Pussen & Kramen
/Ango

lördag 7 februari 2009

Hur fan gick det


här till? 2 låtar klara för Globen, trodde jag. Inte då, de ska duellera mot varandra. Nej, nu lägger jag ner. De kan väl skicka af Ugglas direkt.

Det växer


Vi köpte 2 minidrivhus förra veckan, och nu börjar det växa. Just den här ska bli tomatplantor. Den andra ska bli Petunior.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av En bok om dagen, och såklart antar jag den utmaningen.
Utmaningen går ut på att man ska visa den sjätte bilden, ur den sjätte mappen (fotomappar förslagsvis ;)) och blogga om den.

Här kommer min bild:

Det här är från sommaren 2007, när Paulina gick på fotbollsskola. Just den här bilden är tagen under en match.
Paulina var den enda tjejen i laget, och tyckte väl inte att det var så superskoj precis. Hon gick i alla fall hela sommaren, men hon konstaterade att det inte blir något proffs av henne.
Just den här matchen (som var den första i poolspelet) var det otroligt fint väder och vi föräldrar som tittade på kunde sitta och gotta oss i solen som brände rejält.

Nu skickar jag vidare utmaningen till alla som tycker att det verkar skoj (jag veeeet att jag är så tråkig som bara låter det stå öppet, men det är för att många inte vill lägga ut foton i sina bloggar).


Pussen & Kramen
/Ango

fredag 6 februari 2009

Det tar på


krafterna att vara på dagis och leka. Victor har somnat 3 eftermiddagar den här veckan (som är första hela veckan han går på dagis i år).

Massor av snö

har det kommit under dagen. Tyvärr ligger temperaturen över vad som är hälsosamt för att det ska bli någon framtid för den här snön. Det enda som händer är att det slaskar framåt kvällen och fryser på under natten. Inget kul alls. Riktig kramsnö är det i alla fall.

Har försökt plugga idag, men det känns som om jag knappt går på styrfart nu. Jag har tappat motivationen till skolan helt, TROTS att jag tycker att det är jättekul och superintressant.
Jag har haft kronisk huvudvärk i flera dagar nu. Jag somnar med huvudvärken och vaknar med den. Jag VET att den beror på att jag spänner mig väldigt mycket. Jag kommer ofta på mig själv med att spänna käkarna under dagen, och jag försöker att vara medveten om det och slappna av, men det går tydligen inte alls. Dags för semester kanske?

R är fortfarande såååååå dålig efter sin operation. Ursäkta men jag tror knappast att man blir bättre av att ligga framför TV:n hela dagarna heller. Tvärtom! Man MÅSTE upp och röra på sig. Nu har det gått 10 dagar sedan operationen och det finns nog ingen annan i hela världen som haft det så tufft som honom. Man skulle kunna tro att de opererade fel och gjorde en hjärttransplantation istället för att sätta tillbaka ett korsband i knät.
Ja, jag tror säkert att han har ont, MEN det blir inte bättre av att ligga på soffan och tycka galet synd om sig själv! Jag förväntar mig inte att han ska upp och storstäda, varför skulle han göra det nu, om han aldrig gör det annars?, men jag förväntar mig att han i alla fall låter soffkuddarna få andas ibland. Ja, det är ju tur att man inte är karl. Efter kejsarsnitten har man varit uppe och sprungit så fort det bara tillåtits (jösses vad sur jag varit på personalen på BB för att de inte tillåtit mig att gå upp fort nog). Kroppen och psyket mår bättre och blodgenomströmningen ökar så kroppen kan läka fortare. Men det är klart, jag är ju som sagt inte karl så jag förstår ju inte vad smärta är...

Ikväll är det dags för Let's dance igen. Gissar att vi kommer sitta klistrade i vanlig ordning. Jag hoppas faktiskt att Kitty åker ut ikväll, för jag har lite svårt för att se den damen.
Imorgon drar Melodifestivalen igång. Jag har verkligen noll koll känner jag. Jag har inte ens brytt mig om att lyssna på låtarna i förhand. Jag försökte sätta mig in i hur nya röstningssystemet funkar, men jag tappade bort mig någonstans på vägen. Jag fattar inte mycket av det, och orkade inte försöka läsa om det igen. Några går vidare i alla fall, och det lär väl i vanlig ordning inte vara den som svenska folket gillar bäst. Istället för att SVT ska förstå att det mest demokratiska vore att låta tittarna bestämma vinnaren till 100 %. Bort med jurygrupperna helt. Nej då, in med ännu en jurygrupp bestående av internationella "förstå-sig-påare". Samma med röstningssytemet. Låt alla tittare rösta på den man vill ska åka UT. Den man tycker är sämst... Men det är klart då tjänar de inte lika mycket pengar som nu (speciellt nu med nya systemet då det ska röstas hur mycket som helst).
Jaja, det blir väl bra antar jag...

Nu ska jag mumsa ett par pepparkakor innan jag åker och hämtar barnen!

Pussen & Kramen
/Ango

Nu är det vinter


igen. Snön vräker ner och har gjort ett tag. Tyvärr är det för varmt för att der ska bli bra. Det är lite över nollan så det är väldigt tung och blöt snö som kommer.

torsdag 5 februari 2009

Jag råkade


fråga tjejerna vad de ville ha till kvällsmat och fick till svar att de ville ha pankisar. Som den goda moder jag är, så steker jag pankisar klockan 19:30...

onsdag 4 februari 2009

Jämföra sig med andra?

Jag såg en omröstning på Allt om barn om vad som gav mest dåligt samvete. I topp var, som vanligt, att man skäller för mycket på barnen, med 43 % av rösterna. På andra plats (och det gör mig lite ledsen) kom "Att jag inte är lika duktig som andra", med 15 %.
I vårt samhälle jämför vi oss med andra till höger och vänster så till den grad att vi får dåligt samvete för att vi inte presterar lika mycket som någon annan alltså?! Vad vet vi om den andres förutsättningar? Har vi tänkt på vad vi har gjort utifrån våra förutsättningar? Det som verkar vara en liten sak för oss, kanske är en stor sak för någon annan, eftersom vi har olika förutsättningar, intressen och kunskaper. För mig är det stort att någon syr superfina maskeradkläder till sitt barn, medan den inte tycker att det är något att tala om alls eftersom den tycker det är lätt och roligt. Någon annan tycker att det jag gör är något stort, och jag har inte ens reflekterat över det jag gjort.

Jag får ofta hejarop från min omgivning som tycker att jag är så duktig som orkar plugga och rodda runt familjen med allt vad det innebär. Självklart blir jag superglad av att höra hejaropen, men samtidigt så känner jag att det här är mitt liv, och det är inte så svårt att leva det (fast jag gnäller jättemycket med jämna mellanrum). Jag är istället jätteimponerad av alla heltidsarbetande föräldrar, framför allt ensamstående som orkar och hinner driva allt på egen hand. En ensamstående kanske inte heller tycker att dens liv är så jobbigt att leva (mer än ibland), men det är ju för att vi relaterar utifrån vår egen verklighet. Skulle jag vara ensamstående skulle jag inte ha några problem att orka och hinna med det jag ska heller. Man anpassar sig, så är det.

Att ständigt snegla på grannen och önska att man var lika duktig/smal/rik/populär eller vad det nu är, har inte gjort någon lycklig. Jag önskar att fler sanningsenligt kunde säga till sig själva att de duger precis som de är, och att de är duktiga som de är. Som förälder har man konstant dålig samvete över än det ena, än det andra, så att ha dåligt samvete för att man inte är lika duktig som andra (de andra har ju också dåligt samvete för att de inte känner sig lika duktiga som någon tredje) det hoppas jag alla slutar ha! Ni duger precis som ni är!!!

Pussen & Kramen
/Ango

tisdag 3 februari 2009

Jag känner mig så trött

och så sliten, trots att livet har flutit på bra den senaste veckan. Livet börjar väl komma ifatt, och med den har även huvudvärken kommit.
Har gjort en del i ena psykologikursen, så nu är jag i alla fall igång med det som ska vara klart nästa vecka. Jag måste bara ta mig i kragen och göra uppgifterna lite snabbare för jag har inte speciellt lång tid på mig. Jag ska ju vara i skolan några av dagarna också... Jag skulle behöva komma ut på mina promenader också. Det var ett tag sedan sist, och nu när min mobil är tillbaka kan jag inte skylla på att jag inte har någon bok att lyssna på (jag har Storytel i mobilen så jag alltid kan lyssna på en bok, även när jag inte kan läsa den).

Idag har vi varit och sagt grattis till min svärmor som fyller år. En massa onyttigt fika blev det såklart... Inte bra. Det är ju det jag ska hålla mig borta från! Jaja, en ny dag imorgon, och då ska jag hålla mig borta från det!
I lördags dog makens systers svärmor, en kvinna jag träffade många gånger. Hon genomgick en operation där det fanns en risk att hon inte skulle vakna upp igen. Hennes man hade gått igenom samma operation tidigare (inte alls länge sedan) så hon visste om riskerna, men hon ville genomgå den i alla fall. Själva operationen lyckades, men hon fick blödningar, och låg nedsövd efteråt. Man visste inte hur hjärnan klarat av komplikationerna, men man misstänkte viss hjärnskada.
I lördags orkade hennes kropp inte mer, och hon avled, utan att ha återfått medvetandet efter operationen. Hennes grundfysik var inte i topp om man säger så, så riskerna vid operationen var väldigt höga.
Tragiskt att hon avled, men mer tragiskt är det nästan för hennes man och deras yngsta son. De bor tillsammans (sonen är väl lika gammal som mig) och båda är extremt överviktiga och ingen av dem är van att göra något själva. Man funderar lite på hur de klarar det här. De är vana att bli uppassade av mamman/frun i tid och otid. Vi är lite oroliga att maken ska ge upp allt, och inte orka leva längre heller (hans hälsa är inte heller i topp precis).

Imorgon är det en ny dag...en dag jag ska till skolan igen. Jag ser inte fram emot föreläsningen, men jag ser fram emot att komma bort lite...

Pussen & Kramen
/Ango

Gårdagens


middag blir dagens lunch. Köttfärssoppa med rotsaker, som även ungarna tyckte om. Perfekt mat när det är ganska frostigt ute.

Gry har ett plan

Som traditionen bjuder så fixar Gry ett plan. I mars någon gång fylls ett plan med tjejer och flyger ner till Gran Canaria för 5 dagars rekreation. Tänk om jag kunde få följa med? Jag skulle verkligen behöva åka iväg nu, bara vara, bara hitta mig själv igen. Efter den här mardrömsstarten på året så...
Tyvärr kan man ju inte anmäla sig själv, så jag får hoppas det finns någon vänlig själ där ute som anmäler mig ;).

Pussen & Kramen
/Ango

Plugga, plugga och plugga lite till

Nu är det bråda dagar. Har hur mycket som helst att göra i skolan, vilket betyder att tiden till bloggandet minskar drastiskt.
Jag läser ju en B- och en C-kurs parallellt, vilket innebär att det är galet mycket. I C-kursen läser jag metod och där har vi en inlämningsuppgift som ska vara inlämnad senast fredag nästa vecka. Inlämningsuppgiften består av att vi ska göra 2 intervjuer, utifrån egna intervjuguider, och transkribera dessa och sedan analysera och rapportera på 4 A4-sidor. Intervjuerna måste vara minst 15 minuter långa, helst 30 minuter. Det blir en del att skriva på det...
I B-kursen är det tokmycket litteratur så första 3 poängen berör en bok på engelska, där vi ska skumma igenom hela boken, välja ut de 4 intressantaste kapitlen och skriva en frågeställning + svar till varje kapitel. Varje kaptel ska bli 1 A4-sida (=4 A4-sidor). Detta ska vara inlämnat på onsdag nästa vecka, och senast söndag nästa vecka ska vi ha kommenterat någon annans frågor och svar... Bråda dagar!

Nu ska jag skjutsa ungarna, så jag kan sätta mig och plugga sedan!

Pussen & Kramen
/Ango

söndag 1 februari 2009

Skolans veckobrev

Paulinas lärare skickar hem veckobrev varje måndag, där man får läsa om vad de gjorde veckan innan, och en veckoplanering för kommande vecka (med läxor och vilken slags gympa det är osv).
Förra veckan började de också med "Elevernas ruta" där veckans 2 "vaktmästare" (de som hjälper läraren med att dela ut papper, torkar borden i matsalen osv) får skriva några rader om vad de gjort veckan innan. De skriver helt själva och inget redigeras av läraren.
Förra veckan var det Paulina och bästisen E som fick skriva eftersom E var vaktmästare och den som E var vaktmästare med, A (Paulinas stora kärlek), var sjuk fick E välja någon annan att skriva med. Valet föll då på Paulina.
Så här skrev de:

"Vi tykte att jumpan var bra. Några har åkit i isbaken och jort ila
sig.
Vi har jobbat bra men P har tjatat att alla ska vara tysta.
På no/so så jobbar vi istelet om rymden. Vi har nästan jobbat ut
matteboken.
Det är så isit ute många har halkat ute.
Kram Paulina och E."

Jag har bara skrivit P istället för lärarens hela namn eftersom jag inte vill skriva ut alla andras namn här.
Jag gillar verkligen den här idén med att låta barnen få vara med och skriva. Dels får de ju träna på att kortfattat skriva något, och de får träna på formuleringar. För oss föräldrar är det såklart jättekul att läsa vad barnen skriver, just för att det inte är redigerat av någon vuxen, utan det är så som barnen själva har skrivit det.

Pussen & Kramen
/Ango

Söndag igen

Då var det söndag igen, och man kan konstatera att helgen inte gav så mycket vila...även om vi inte gjorde så vansinnigt mycket.
Igår, dagen efter mitt utbrott, gjorde R mycket mer än vad han brukat göra den senaste tiden. Han kunde masa sig ur soffan och hoppa ut till ungarna som satt vid datorn eller vad det nu var och hjälpa dem skriva in en webadress t ex. Eftersom ungarna hörde mitt utbrott i fredags (och de såg lite chockade ut eftersom R och jag aldrig ens varit i närheten av att gräla tidigare) så har även de (åtminstone tjejerna) skärpt sig.

R satt på en stol framför spisen och lagade mat igår ;). Han sa att han förstod hur det var att vara 1,30 m hög och stå vid en spis nu ;). Visst, jag hade varit och handlat, men det beror på att jag ändå skulle åka och hämta min telefon som nu varit på semester utan mig ett tag (telefonen stendog för ett par veckor sedan), och nu var den hemkommen igen. När jag ändå hämtade den i grannstaden så passade jag ju på att handla.

Satt och stickade på en bolero som Paulina skulle få till en klänning hon fick i födelsedagspresent av sin faster. Klänningen är svart med glittermönster, och den blev snabbt en jättefavorit såklart. Hon ville ha den på festen, men den hade bara axelband så jag tänkte att en svart bolero över skulle passa. Nu hade jag ju fått massor av svart glittrigt garn över från benvärmarna jag stickade (jag köpte 4 nystan á 100 g, och det gick åt strax över 1 nystan till 2 par benvärmare), så jag letade upp ett mönster och hittade ett som passade.
Tröjan var väldigt snabbstickad, men eftersom jag varit så trött på kvällarna har det inte blivit så mycket stickat som jag hade hoppats så jag satt på förmiddagen igår och gjorde färdigt den. Paulina blev jättenöjd med den, och hon fick mycket beröm för den på festen. Så här blev resultatet:

Nu hade hon inte på sig de där skorna, utan tog sina svarta stövlar istället.
Nu har jag lovat att sticka en likadan bolero till Simone. Hon har en rosa klänning som hon gillar och jag tänkte sticka en "pälsbolero" till den, men så var just det garnet slut i affären (lokala Konsum) så jag frågade om hon också ville ha en svart och det ville hon. Eftersom det inte gick åt mer än strax över 1 nystan till boleron så har jag ungefär 1 3/4 nystan kvar så det räcker till en bolero till!

På kvällen skulle vi då åka in till Västerås, och jag skulle såklart köra. Jag avskyr verkligen att köra när det är mörkt. Min mörkerseende är inget att hurra för, vilket gör att jag spänner mig väldigt mycket och får galet ont i huvudet. När vi åkte in vid 17:30 så var det mycket trafik (= många mötande bilar som bländar) så jag hade jordens huvudvärk när vi kom fram. Jag var väl inte på världens charmigaste humör eftersom jag inte ville åka alls från början (men jag vet ju att bara jag kommer iväg så tycker jag att det är kul, eftersom det är så härliga människor med), men jag tog mig i kragen och fixade till ett leende och började mingla. Det är så många människor som jag inte träffat sedan i somras/höstas eftersom de bor utspridda från Helsingborg och Malmö till Sundsvall. Det är även ett gäng från Danmark som kommer.
Efter några minuter i festlokalen var huvudvärken borta och jag var på bättre humör än på länge.
Tjejerna var jätteglada för de fick sälja lotter i vanlig ordning, och jag lyckades vinna en tröja.

När vi skulle åka hem strax innan midnatt sa Roger att han kunde testa att köra en liten bit. Det var ju ingen trafik direkt så det var inte så mycket han behövde vänsterbenet till (det är ju motorväg större delen av vägen). Det funkade bra att köra så han körde hela vägen hem. Jätteskönt!
Väl hemma var det bara att slänga sig i sängen. Ungarna somnade nog nästan direkt när de hade lagt sig. Simone hade somnat tidigt i bilen, medan Victor och Paulina var vakna nästan hela vägen hem (de höll på att somna 3 minuter innan vi svängde in på gården, så det gick att prata med dem så de höll sig vakna), så ungarna var supertrötta.

Idag ska vi bara vara. Paulina ska väl leka med en kompis, M, som ringde nyss (men Paulina var inte vaken ännu ;)). Själv ska jag försöka få lite pluggat. Har en intervju att transkribera tills imorgon. Känner inte alls för det eftersom det är en övning bara. Jag har egna intervjuer att göra som jag också ska transkribera så småningom. Jag har också en fet engelsk psykologibok som ligger och ropar på mig. Den har jag bara börjat kika i och måste ha fixat den uppgiften till den 11:e februari. Dessutom har jag en biblioteksbok som ska vara inlämnad den 4:e, som jag inte har läst ut (och DET är inte likt mig, jag brukar ha lämnat in böckerna inom en vecka ungefär).

Nu ska jag ta tag i dagen...

Pussen & Kramen
/Ango

Ödmjukhet till livet

Ibland får vi käftsmällar som gör oss lite mer ödmjuka till livet, och de runt omkring oss. Igår fick jag en sådan! Dotter och pojkvän var ...