onsdag 31 mars 2010

En bebis är här!

Idag på självaste bf-dagen föddes en liten bebis, mina barns kusinbarn! Lillkillen föddes kl 13:03 idag, vägde 3820 g och var 52 cm lång.
Stort grattis M & R till er lilla son, och stort grattis lilla E till din lillebror!

Behöver jag säga något om att svärfar hade rätt för 13:e gången? M (mamman) trodde inte för ett ögonblick på att de skulle få en liten kille när svärfar sa det till dem. Hon var tvärsäker på att få en liten tjej till! Antar att hon också lärt sig att man ska lyssna på svärfar/morfar nu!

Pussen & Kramen
/Ango

Så här glad blir


man när det äntligen är dags att gå upp.

Enligt Axel är det morgon


Axel har varit vaken i 1 timme nu och har tröttnat på att ligga ner. Nu ska han bara stå upp.

tisdag 30 mars 2010

Syskonkärlek


När lillebror blir mörkrädd får han sova hos storasyster.

Gnällsjuka som diagnos?

Idag har jag varit på VC för att ta ett nytt sköldkörtelprov. Redan när jag sa till i receptionen fick jag veta att inte mindre än tre sköterskor var sjuka, så det var bara en sköterska som jobbade ensam på labbet. Visst, sa jag, inga problem alls. Vi hade inte bråttom så det gjorde inte ett dugg. Jag var ju övertygad om att S som jobbade på labbet gjorde så gott hon bara kunde.

När vi suttit och väntat en stund och lyssnat på en gubbe som också satt och väntade blev jag riktigt sur...på gubben. När han dessutom ropade in på labbet och frågade om det var hans tur snart, hans tid hade passerats med 25 minuter redan (alla andra fick vänta i 1 timme). Ok, att han frågar, men man kan göra det på ett trevligt sätt, inte som han gjorde. Han hade dessutom suttit och sagt att han tilldelats en KVINNLIG och UTLÄNDSK kvinna som husläkare (den där läkaren som jag skrev om tidigare när Simone hade varit där). Visst, jag gillar inte den läkaren, men inte fan sitter jag och talar nedsättande om henne pga etnicitet eller kön. Jag gillar inte henne som person. Den här gubben däremot verkade aldrig ha varit hos en kvinnlig läkare för han sa; "Ja, man har ju hört att de ska vara ambitiösa i alla fall!". Kommentarer som fick mig att se rött.
När gubben ropade in på labbet kunde jag inte hålla tyst längre, utan tyckte att det säkert skulle bli hans tur snart. S jobbade på så snabbt hon kunde och mer än så kunde hon inte göra. Han började direkt försvara sig och han ville ju bara veta när det var hans tur...och det var ju inte brottsligt (avslutade han i princip varenda mening med). Självklart inte, sa jag, men man kan ju fråga på ett trevligt sätt. Han svarade då att han inte tillhörde de trevliga personerna. Jag gjorde det, men inte han sa han. Att han var otrevlig hade med hans sjukdom att göra. Jasså, så gnällsjukan är en etablerad diagnos numera?

Just det: Glömde ju skriva att gubben sa att "man måste ju stå på sig, för man vet ju hur det fungerar på såna här ställen!". Enligt honom var jag för ung för att förstå det. Klart jag är ju inte gammal och bitter ännu!

Pussen & Kramen
/Ango

lördag 27 mars 2010

Gamla tider kommer åter

Facebook är helt underbart tycker jag! Jag har varit medlem i ett par år nu, och jag tycker bara mer och mer om sidan! I början handlade det mest om att installera varenda app som man fick en inbjudan till, men numera har jag avinstallerat det mesta och ignorerar det mesta jag får inbjudningar till. Inte heller går jag med i några meningslösa grupper, utan bara sådana som jag har nytta (eller nöje) av. Det allra, allra bästa med fb är att man kan hitta long lost friends! Helt förbannat underbart!
För ganska länge sedan hittade jag ett par barndomskompisar som jag inte haft någon kontakt med på nästan 30 år! Gud vad roligt det var att hitta dem och bli uppdaterad på deras liv!
Jag har också fått chansen att träffa gamla vänner från min tid i Grekland, vänner som inte bor i Sverige, och som också flyttat runt en del de senaste 15 åren. Äntligen kan man få kontakt med dem igen. I realtid dessutom!
Alla gamla klasskompisar från grundskolan och andra skolkompisar från den tiden som man inte haft kontakt med sedan man slutade skolan i princip, har jag hittat. Även lärare från skolan! Hur underbart är inte det? Tycker det är så vansinnigt roligt att få chans att återskapa alla gamla kontakter och ta en tur "down the memorylane". En av de bästa kontakterna jag återupptaget på fb är faktiskt med en kusin som jag inte träffat sedan början på -80-talet... Det var otroligt roligt att få kontakt med henne igen!
Märks det att jag är fb-beroende? ;)

Pussen & Kramen
/Ango

Jag fuskar!


Behövde besöka toa, på jag tände lampan. Annars är allt släckt!

fredag 26 mars 2010

Fredag igen

Då var det fredag igen, och helgen står för dörren! Imorgon är det tänkt att jag och J ska göra färdigt de sista ändringarna på C-uppsatsen. Känner verkligen inte för det, men det måste ju bli gjort. På söndag ska Victor och maken gå på bio och titta på Draktränaren. Jag och tjejerna var ju iväg och tittade på Alice i underlandet. Victor var jättearg för att han inte fick följa med, så då bestämde vi att han och pappa skulle gå och kolla på en film tillsammans. Draktränaren är en film som jag tror är perfekt för Victor.
Innan det är lördag och söndag så ska vi ta oss igenom fredagen såklart. Som vanligt är båda mina småkillar hemma idag. Vi har inget bestämt som vi ska hitta på, så vi får se vad det blir så småningom. Jag var iväg och storhandlade igår, så det slipper vi göra idag. Vi kan bara vara hemma och ta det lugnt hela dagen!

Ikväll är det sedvanligt fredagsmys. Det där myset med chips och sånt är inget som tilltalar mig, jag äter inte chips. Eller ja, jag kan äta upp mot 5 chips sedan är det inget gott längre. Oftast sitter jag med mitt vattenglas och dricker medan restan av familjen moffar i sig chips, popcorn och jordnötsringar. Jag tar väl igen det med godiset på lördagen istället...men det får vara slut på det nu. Jag har ju startat om mitt GI-program, och tänker jobba på att få bort 30 kg under det här året. Det är ju inget omöjligt, det är bara att bita tag i det och sätta fart!
Jag har fixat batterier till min stegräknare igen, så nu kan jag även se hur långt jag gått. De senaste dagarna har jag sett till att jag inte gått färre än 10,000 steg. Det ska fortsätta vara så nu är det tänkt! Tänkte att jag skulle komma igång med träning också (framför TV:n), men Axel sover riktigt dåligt på dagarna just nu, så det är svårt att få en stund över till träningen. Därför blir det promenader istället. Inte fy skam det heller såklart!

Har kommit en bit framåt på patespottingen. Vet inte om jag skrivit om 041 och 042, men de hittade jag för en tid sedan. Igår när jag åkte och handlade hittade jag 043. När jag var hemma igen kom jag på att jag vet ju var 044 brukar stå, så när jag skulle åka och lämna bilen till maken så åkte jag en liten omväg för att få se 044 också. Nu är det 045 som står på tur, och det numret brukar finnas på VC:s parkering. Gick förbi där igår och såg den bilen jag är säker på har 045, men jag kunde inte se registreringsskylten pga snödrivorna. Det kändes lite väl desperat att gå in på parkeringen för att kolla ;). Eftersom jag ska till Apoteket idag så blir det mer naturligt att jag går förbi inne på parkeringen. Får bara hoppas att den där bilen står där idag också!

Pussen & Kramen
/Ango

söndag 21 mars 2010

Söndag kväll

Äntligen är det kväll, och snart dags att gå och sova igen.
Axel väckte mig strax efter klockan 5 imorse (också) och vid 5:20 insåg jag att han var alldeles för pigg för att jag skulle få en chans att sova något mer. Bara att ta honom och gå ner och titta på TV istället. Som vanligt blev det Dr Phil jag tittade på så dags...
När Axel äntligen somnade om vid 8-tiden så var resten av familjen vakna så det var ju ingen idé att ens fundera på att försöka få lite mer sömn då. Jaja, jag är inte så himla trött ändå, men jag ska nog ta och väcka lillfisen snart så han är vaken en stund innan det är dags att gå och sova. Väcker jag honom inte kommer han att vakna och vara jättepigg när jag är supertrött och bara vill lägga huvudet på kudden och sova!

Idag har det snöat, såklart! Hur kunde jag ens tro att det inte skulle komma mer snö? Det har inte kommit de "utlovade" 10 cm, men väl 4-5 cm.
Igår kikade jag lite i den, tills idag, snöfria rabatten utanför fönstren att mina lökar börjat växa. Det var lite knoppar som börjat sticka upp både här och där. Det finns hopp alltså! Hoppas nu bara att all snö kan försvinna nu!

Pussen & Kramen
/Ango

Då var det kört igen.


Upp till 10 cm snö ska komma.

lördag 20 mars 2010

Salig?



Klarblå himmel,


strålande sol och smältande snö betyder långpromenad.

Våld i skolan

I Paulinas klass går det en kille som har allvarliga problem. Vad jag vet har han ingen diagnos och står heller inte under en utredning för sådan. Jag tror personligen inte att han har någon diagnos, utan har bara disciplinära problem och föräldrar som aldrig gör annat än ler och rycker på axlarna.
Den här killen har alltid varit ett problem. Inte sällan blir det våldsamheter när han är i närheten. Igår hade han vridit huvudet på en tjej i klassen samt klöst henne i ansiktet så det hade blivit rejäla märken.
Paulina fick armen uppböjd på ryggen av honom en gång på ett kalas. Hon sa att hon trodde att armen skulle gå av (hon hade ont i flera dagar efteråt). Föräldrarna reagerar med ett "Oj, då, men han menade inget illa". Det är skitsamma om han menar något illa eller inte, han GÖR illa och det är inte acceptabelt. Jag känner att det har blivit så mycket att det för min del har blivit nog. Även läraren har efterlyst extra resurser till klassrummet för att den här killen är som han är, och alla andra 19 barn i klassen blir lidande för att det ska trippas på tå runt den här killen.
Hur är det tänkt att han ska kunna bli en funktionell vuxen i samhället när han inte får hjälp, stöd och ramar redan nu? Att han får det i skolan räcker inte. Det är otroligt viktigt att han får det hemifrån.
Jag har kommit till det läget att om han gör något våldsamt mot Paulina igen så kommer jag göra en polisanmälan. Det låter fruktansvärt hårt, han är ju ändå bara 9 år, men det är kanske ända sättet att öppna ögonen på föräldrarna och att få stöd från sociala myndigheter. Det är inte meningen att barn ska vara rädda på sin arbetsplats. Det är inte meningen att de ska bli misshandlade av en unge, eller ens behöva fundera på att risken finns att de kan bli det! Det är så tragiskt att det är som det är!

Pussen & Kramen
/Ango

fredag 19 mars 2010

Lagar mat


Eller inte jag, då. Onlinepizza har nått även vår håla, så jag lagade maten på nätet.

torsdag 18 mars 2010

Tråkiga föräldrar eller knäpp bebis?

På kvällarna brukar Axel bli ganska gnällig. Det spelar liksom ingen roll vad vi gör, han är gnällig ändå. Självklart anstränger man sig extra mycket då för att få honom glad igen, men nej då, inte tänker han sluta gnälla.
En kväll höll han på att gnälla, jag var själv hemma, och desperat efter att få gå på toa. Tänkte att han får väl gnälla under babygymmet istället, bara jag får gå på toa. Jag lade ner honom under babygymmet, och ungen tystnade! Han var jättenöjd där i säkert 40 minuter innan han ville sova! Så här har det varit flera gånger efter det. Nu när vi märker att han börjar bli gnällig så lägger vi honom under gymmet och vips så är han lycklig igen. Han är alltså redan trött på sina föräldrar! Hur tusan ska det bli när vi kommer upp i tonåren? Han lär väl inte gilla att ligga under babygymmet då?

Pussen & Kramen
/Ango

Rekord!

Axel var riktigt övertrött igår kväll. Han höll på att somna flera gånger, man stördes av olika ljud. Detta resulterade såklart i en riktigt kinkig liten kille. När han äntligen somnade vid 23:20 ungefär, sov han som en liten gris. Han vaknade inte förrän kl 5:15 imorse. Förstår ni? Han sov i 6 timmar!!! Tjohooo! Jag känner mig nästan utvilad idag!

Pussen & Kramen
/Ango

onsdag 17 mars 2010

Axel och jag


ligger och pratar lite i sängen, innan det är dags att sova.

Jag gissade fel

Axel vägde inte alls 5,5 kg, "bara" 5090 g. Han är alltså mindre än Simone vid samma ålder.
Det roliga med Axel är att han var en kopia av Victor när han föddes och de första veckorna. Nu är han galet lik Simone istället. Får se om han också blir en blåögd lintott!

När jag kom till BVC idag frågade vår sköterska om det gick bra med maten. Jag höll på och klä av Axel då, och hon tittade på honom och skrattade och sa att det verkade det göra. Han är en liten knubbis ;).
Senare var vi på VC igen, för att Simone skulle till läkaren. Då träffade jag min BM. Jag har inte sett henne på nästan 2 månader så det var jätteroligt. Hon tittade på Axel och sa "En välmående liten kille!" ;). Det är jättekul med en liten knubbis måste jag säga!

Ja, Simone var hos läkaren idag. Tyvärr fanns det ingen tid hos vår läkare, utan vi fick en annan läkare, som jag hört en del negativt om. Läkaren ropade upp Simon, men vi fattade att det var oss eftersom vi var de enda i väntrummet. När vi kom in på undersökningsrummet sa Simone att hon hade blivit uppropad som Simon, och så fnissade hon lite. Läkaren tittade på datorn och jag sa; "Ja, Simone är det ju". Läkaren sa då "Ja, det är ju dina föräldrars fel som döper dig till ett sånt namn.". Eh, va? Hur jävla svårt är det att uttala Simone? Jag sa att det är faktiskt inte så himla ovanligt namn. Då svarade läkaren "Ja, man kanske inte brukar stava Simon med e på slutet.". Nej, just det! Blev rätt sur på läkaren, även om hon var lite bättre sedan. Tyckte att det var en så korkad kommentar av henne att säga att det var vårt fel att hon inte kunde skilja på Simon och Simone (vilket hon indirekt sa).

Pussen & Kramen
/Ango

Dags för vägning

Idag är det dags för ny vägning av Axel. Jag vet att han passerat 5 kilosgränsen nu, men jag vet inte med hur mycket. Han är ju 2 månader och 6 dagar idag, och jag kan bara konstatera att han är den största av mina barn. Vid samma ålder vägde Paulina: 4690 g, Simone vägde: 5335 g och Victor vägde: 4235 g. Jag gissar att Axels vikt stannar på 5,5 kg idag!
Det roliga är att de alla har vägt så galet olika vid födseln. Victor föddes 3 veckor för tidigt och skulle varit tyngst om han legat tiden ut. Han vägde 3170 g i v 36+6. Simone föddes 5 veckor senare än Victor, i v 42+1 och vägde 3980 g. Paulina och Axel föddes ungefär lika. Paulina i v 38+5 och Axel i v 38+3. Paulina var första barnet (dessutom rökte jag under graviditeten) och därför minst med sina 2790 g. Axel vägde 3350 g.
Nehej, dags att gå till bvc och få svart på vitt att min lilla kille är en liten knubbis (men alldels medelstor enligt bvc:s kurvor, och mitt egna tycke såklart).

Pussen & Kramen
/Ango

tisdag 16 mars 2010

Halt i backen


Victor åker stjärtlapp utanför tjejernas skola. Det är halt i backen för han måste krypa upp den sista biten. Ner däremot går i rasande fart.

lördag 13 mars 2010

Jag ger upp!

Willy igår och Anna idag! Bara att konstatera att jag och resten av svenska folket har heeeeeelt olika smak! Eller att alla andra är packade och jag är nykter!

Pussen & Kramen
/Ango

fredag 12 mars 2010

Axel blir jätteglad


när syskonen kommer och busar med honom.

Gratis godis?

Jag är sedan flera år tillbaka medlem på sidan gratisgodis.se. Man tar del av olika erbjudanden, svarar på enkäter, eller enbart besöker hemsidor och får sedan godis som tack för detta.
Många liknande sidor där man ska göra samma sak brukar inte funka så bra, men den här sidan har jag fått godis ifrån många gånger!
Gillar du godis så tycker jag att du också ska bli medlem!

Pussen & Kramen
/Ango

L'oreal

Eftersom jag är Buzzador fick jag chansen att testa L'oreal Youth Code, en antirynkkräm. Jag har tidigare varit väldigt skeptisk till den här typen av produkter, men nu när jag fick testa den gratis var jag ju tvungen att ge mig på den såklart.

L'oreal Youth Code bygger på pro-gen teknologi och förbättrar återhämningskapaciteten i huden. Produkterna som bygger på pro-gen teknologi innehåller biolysat (ett extrakt från bifidusbakterien) och adenosine (en DNA-komponent).
Produkterna slätar ut, återfuktar och friskar upp huden, något jag kan gå i god för. Efter att ha använt produkterna i nästan 1 veckas tid så känns även min torra hud mycket mer elastisk, slätare och mer återfuktad. Detta var en produkt som passade min hud alldeles utmärkt med andra ord.
L'oreals Youth Code-produkter finns att köpa hos bland andra: Åhléns, Kicks, Lindex och H&M, och kostar ca 175:-/produkt. Det finns tre olika produkter; Rejuvenating anti-wrinkle concentrate, Rejuvenating anti-wrinkle eyecreme och Rejuvenating anti-wrinkle daycreme. Jag har samtliga tre produkterna och använder dem tillsammans.

Pussen & Kramen
/Ango

torsdag 11 mars 2010

Ny favorit

Axel har haft Victor som klar favorit här hemma, tidigare. Han har varit väldigt nyfiken på vad Victor har gjort och gärna legat och spanat på honom. Igår märkte vi att det hade ändrats.
Axel var väldigt sur och grinig från eftermiddagen och resten av dagen igår. Trots det så sken han som en sol när han fick se Simone. När hon försvann var han sur igen. Tänkte att det var väl en engångsföreteelse, men imorse var det precis likadant. När Simone visade sig för Axel började han skratta och var solsken igen. Simone har blivit Axels nya favorit med andra ord.
Axel blir för övrigt hela 2 månader idag. En stor liten kille ;).

Pussen & Kramen
/Ango

onsdag 10 mars 2010

Utvald igen

Idag (igen) kom det ett brev med SR-logga på. Fattade inte riktigt vad de ville mig, men öppnade och hittade att jag var utvald att delta i svensktoppsjuryn de kommande fyra veckorna. Det är ju inte första gången jag blir utvald till detta ändamål. De måste alltså tycka att jag har en eminent musiksmak...eller också har de inte så många som ställer upp ;).

Pussen & Kramen
/Ango

Vinteroverallen har


blivit urvuxen och vi har fått ta fram våroverallen istället.

Kolla


Man kan ju se staketet. Det finns hopp om vår!

Måste bara visa

Man får ju alltid frågan vem barnet är likt, när det är ganska nyfött. Jag kan tycka att det är skitsvårt att se. Bebisar ser ut som bebisar, liksom. Det är ju alltid lite enklare om man har något att jämföra med, ett foto på föräldrarna som små till exempel.
Jag vet ju att Paulina och Victor är kopior av mig, och det var de redan som bebisar. När Paulina var bebis var hon så lik mig att svärmor trodde att vi hade en förstoring av ett foto på Paulina på väggen (vi hade nyss hängt upp det, så hon hade aldrig sett fotot tidigare), när det egentligen var ett foto på mig som bebis.
Tänkte visa likheter och olikheter mellan mig och mina troll här i bloggen. Nu orkade jag inte scanna bebisfoton på Paulina och Simone, så ni får hålla tillgodo med foton från när de är 1 år gamla. Jag är 4 månader, Victor 1 månad och Axel är knappt 2 månader på fotona.

Axel, 2 månader

Paulina 1 år

Simone 1 år


Victor 1 månad



Originalet, dvs jag, 4 månader

Det går ju helt klart att se vissa likheter mellan mig och 3 av barnen, medan Simone är en kopia av sin far. Axel blir mer och mer lik Simone, så det ska bli jättespännande att se framöver vem han kommer likna. Vid födseln var han ju en kopia av Victor, så lik att det kändes som om det var Victor som föddes igen (och därför så har vi föräldrar väldigt svårt att säga rätt namn till Axel ;)).

Pussen & Kramen
/Ango

tisdag 9 mars 2010

Kl 23:25


Det finns bara en sak kvar att säga idag: God natt!

Kl 21:25


Konstaterar att disken får vänta tills imorgon.

Kl 20:50


Jag får ta ett efterlängtat hett bad.

Kl 19:45


Natt natt stora barnen

Kl 18:45


Fikandet är slut och Axel har vaknat och vill också fika.

Kl 16:25


Fikadags!

Kl 15:45


Dags att fixa cupcakesen.

Kl 14:45


Paulina ville göra cupcakes, så det är bäst att göra såna när jag håller på och bakar.

Kl 13:40


På väg hem igen.

Kl 12:45


Dags att hämta Victor på dagis och Simone i skolan. Underbart vårväder idag också!

Kl 11:50


Paulina kom hem från skolan. Hon har något knas med ena ögat idag och har jobbigt att titta. Eftersom hon kom hem och för att jag fyller år så fick det bli pizza till lunch.

Kl 10:45


Håller på med tårtfyllning men självklart så räckte inte florsockret så jag måste gå till affären igen. Hallonfärskostmousse ska det här bli. Det andra lagret blir Pollyfluff. Mums!

Kl 9:45


Hemma igen. En liten matpaus innan vi ska börja baka och fixa tårta.

Kl 8:50


Ett myller av barn som har redskapsgympa tillsammans.

Kl 7:50


Nu är vi på väg till sporthallen för att kolla på Paulina och Simones redskapsgympa.

Jag tänkte ha en


EFIT-dag (ett foto i timmen) idag, så ni får se hur en dag hemma hos oss ser ut. Nu har vi precis börjat dagen, och försöker få upp alla ungar ur sängen.

måndag 8 mars 2010

En glad kille


När Axel ligger på skötbordet är han alltid glad. Jag har hängt upp 3 små gubbar som jag har virkat (kolla under etiketten virkat så finns det bild på dem), och han älskar verkligen de får gubbarna. Han pratar och skrattar som aldrig förr.

Solen skiner,


fåglarna kvittrar och det är flera plusgrader. Riktigt Härligt att vara ute och leka tycker både Victor och jag.

Kolla:


Det är knappt så man tror det, men det är inget minus framför utetemperaturen!

Något måste vara fel


Axel har legat tyst och nöjd under babygymmet i säkert en halvtimme nu. Det tillhör ju inte vanligheterna precis.

Måndag igen

Ännu en måndag är det. Den åttonde i Axels liv, och några fler har det ju blivit i mitt liv...
Vädret är underbart idag. Nästan så man får nytt hopp om att det kommer en vår även i år. Det är strålande solsken och runt nollan. Helt underbart! Ska snart ut och gå en stund tänkte jag.

Tänkte vara lite kommersiell i det här inlägget. Maken har bett mig att skriva om hans firma. Han har dragit igång en firma som håller på med PC-support (eftersom han blir arbetslös i juni). Det gäller ju att synas och höras när man är ny så jag har lovat att berätta om det här också, och tipsa om hemsidan: kakpc.se. Man kan få datorn ominstallerad, felsökt och reparerad om man vill. Man kan också köpa nya datorer till bra priser. Så, nu har jag gjort vad jag har lovat!

Nästa kommersiella då:
Jag är ju en buzzador och har nu fått möjligheten att testa en ny duschkräm från Dove, som heter Dove visible care.
Den här duschkrämen innehåller Nutrium Moisture, vilket hjälper huden att hålla sig fuktig och även reparera torr och skadad hud.
Enligt Dove ska man märka skillnad efter 7 dagars användning. Jag har testat den i 4 dagar nu, och jag måste säga att jag märkte stor skillnad redan efter första gången som jag testat den. Jag har torr hud, speciellt nu på vintern, och den här var verkligen underbar för min hud.
Duschkrämen ser och känns tjockare än annan duschkräm. Man märker att det är mycket mer lotion i den, än i andra. Ändå löddrar den rejält och känns inte torr och konstig när man tvättar sig med den, utan känns precis som duschkräm brukar göra.
Den doftar gott, inte för starkt, och känns väldigt, väldigt fräsch. Det är definitivt en produkt som jag kommer fortsätta använda efter att jag "buzzat" färdigt om den!

Pussen & Kramen
/Ango

Vill ni hjälpa till?

Båda mina döttrar bloggar numera. Den äldsta, 9 år, har gjort det ett tag nu, men hon blir så arg på att ingen läser hennes blogg. Och ännu argare blir hon på att ingen skriver kommentarer hos henne.
Kan inte ni gå in och läsa och lämna ett litet hej? Bara för att överraska henne tills hon kommer hem från skolan och ska skriva ett inlägg i bloggen igen! Här hamnar ni i hennes blogg: paulinapina

Pussen & Kramen
/Ango

lördag 6 mars 2010

En glad kille


Idag har inte Axel varit som andra dagar. Han har sovit mycket, ätit mindre än vanligt och varit väldigt glad. Inte som vanligt alltså!

fredag 5 mars 2010

Data vs PC

Hur kan myndighetspersoner ha svårt för skillnaden mellan orden data och PC? Hur kan man ens tro att det är samma sak. Data är inte ens i närheten av samma sak som PC (vilket är samma sak som datOR däremot).
Om du ber någon om dennes födelsedata lär du ju inte få en dator av denne, eller hur? Datainspektionen sysslar ju inte med att kontrollera datorer, eller hur? Hur kan det då vara så vansinnigt svårt att få myndighetspersoner att förstå att det är vitt skilda saker? Kanske för att de är just myndighetspersoner eller?

Pussen & Kramen
/Ango

Där är lekparken


och mina barn. Jag kan inte ta mig dit eftersom Axel är med och det inte finns någon väg att ta sig fram dit med barnvagn. Uselt eftersom det finns många leksugna barn med föräldrar även om det är vinter.

På väg till


lekparken.

Livets skörhet

Den senaste tiden har jag blivit påmind om hur skört och bräckligt livet är. Det började med att min faster dog pga blodförgiftning i april....