Kvinnans lott?!

I eftermiddag var vi på kalas hemma hos makens yngsta systerson som fyller 18 år idag. Eftersom det hade hunnit gå mer än 24 timmar sedan Victor senast kräktes så vågade vi oss iväg en sväng.
Det var första gången faster med familj träffade Axel så det var en del "ståhej" kring honom förstås ;-). Lite extra ifrån lilla E och hennes mamma. Lilla E ska nämligen bli storasyster om 1½ månad, men först ska hon hinna fylla 2 år, lilla sötnosen.
När vi kom hem hade jag (som vanligt) en hel drös med saker som ska göras innan jag kan få sätta mig och ta det lugnt. De tre stora barnen skulle upp på sina rum och titta på film (de brukar kolla på film innan de ska sova). Det är ju jag såklart som ska fixa det. När jag ändå var på övervåningen kunde jag ju passa på att ställa fram saker som skulle ner.
Ner efter att ha satt igång filmerna åt ungarna, och så in i köket för att baka. Jag kom ju på att jag inte hade något glutenfritt bröd hemma åt Simone. Medan jag bakade kunde jag ju passa på att plocka ur diskmaskinen...och vidare till torktumlaren för att plocka ur den.
När jag kom ut i köket igen för att ställa in det jästa brödet i ugnen kom jag på att jag kunde ju ta av det, fortfarande, varma vattnet i vattenkokaren och hälla i termosen. Termosen som alltid följer med upp för att jag ska slippa springa ner och göra i ordning mat åt Axel på nätterna.
Medan brödet stod i ugnen kunde jag ju passa på att springa upp med tvätten, termosen, nappflaska och ett gäng blöjor också...så slipper jag göra det senare.
Så när jag kom ner igen hamnade jag vid datorn....lite i ren protest. Vad gjorde maken under tiden? Låg på soffan och kollade på OS. Javisst, ja, han hade ju hand om Axel...för han låg och sov på maken!
Varför jag inte struntade i att ta hand om allt? Jo, för om jag inte hade gjort det idag, så hade jag fått göra det imorgon, och då kan jag lika gärna göra det nu och slippa imorgon (fast då är det ju ny tvätt, ny disk och ungarna ska ju sova då också förstås)...

Pussen & Kramen
/Ango