torsdag 14 maj 2009

"Pooldebatten" går vidare

Häromkvällen började maken diskutera Pool vs. "plaskdamm" igen. Eller nej, det var inte sant, han diskuterade pool, plaskdammen vågar han inte nämna igen...
Nu tyckte han att poolen skulle stå på balkongen.
Så här är det:
Vårt radhus har 2 våningar. På bottenvåningen och framsidan finns det en liten uteplats, delad i två delar av gången upp till dörren. Det är gräs på båda sidorna. Den ena sidan är större än den andra. På "stora sidan" (vi snackar 7-8 kvm) skulle ungarnas pool stå, på andra sidan (4-5 kvm) skulle vi lägga plattor, och ställa ett litet cykelställ.
På andra våningen finns "the balkong". En liten nätt inrättning på 25-30 kvm. Den tycker maken nu att poolen ska stå på.
Jag ifrågasatte såklart det också eftersom jag tycker det är riktigt dumt. För det första är det TRÄgolv (som är i uselt skick eftersom vi inte oljat det ännu, ska göra det i helgen, och ingen annan heller verkar ha gjort det på 10 år eller så). För det andra är det parkering UNDER balkongen, och det känns inte skoj att tömma ut X antal liter vatten där... Dessutom är dörren till balkongen från vårt sovrum, vilket betyder att vi kommer ha blöta barn rumlandes på parkettgolvet där.

På framsidan finns det plats för pool, samt ett mindre bord och ett par stolar. Det är GRÄS, på bottenplan på en innergård så det gör inget att man håller ut vattnet och när man går in går man via hallen direkt till badrummet/tvättstugan. Perfekt. Dessutom är det bara sol där till lunch, vilket är bra då ungarna inte riskerar att bränna sig när de badar. En annan aspekt är ju då att alla kompisar (och det är MÅNGA ungar på den här lilla gården, speciellt nu när en 6-barnsfamilj nyss flyttat in också) finns på framsidan då lekplatsen är där, och alla andra kommer ha sina pooler där.
Jag hoppas den här diskussionen är över nu! Annars så blir det i alla fall som JAG vill, eftersom det är det mest vettiga förslaget ;-).
Nästa helg ska maken till Danmark, och då ska vi andra fixa pool och grejer!

Pussen & Kramen
/Ango
Skicka en kommentar

Livets skörhet

Den senaste tiden har jag blivit påmind om hur skört och bräckligt livet är. Det började med att min faster dog pga blodförgiftning i april....