Ja, jag nämnde ju att maken hade pajat ryggen igen, och det blev en ambulansfärd till sjukhuset...där han även blev kvar. Han ska vara kvar tills imorgon så får vi se om han kommer hem då, eller blir kvar längre. Det troligaste är att han kommer hem imorgon.
Det roliga/ironiska är att hans pappa, dvs svärfar, opererade ena höften idag och hans mamma, dvs svärmor, skulle på informationsmöte inför sin knäoperation nästa vecka...allt på samma avdelning. Ett familjerum kanske finns?
Paulina berättade när hon kom hem från fritids att hon hade blivit jätteledsen för att jag inte hade stannat hos henne i skolan. Jag förklarade att det inte var mitt fel och att pappa behövde mig mer än vad hon gjorde, men nej, det tyckte hon inte. Hon sa att hennes dag i skolan blev förstörd och att det var mitt fel. Jag ansåg inte att det var så, och förklarade att jag förstod att hon blev ledsen och besviken, men att det inte är mitt fel att hennes dag blev förstörd, och jag tänkte inte ha dåligt samvete för det. Däremot tyckte jag att hon var orättvis som sa så till mig.
Jag kände mig såååå pedagogisk ;). Efter lite diskuterande så förstod hon, men var såklart besviken, och självklart förstår jag det. Hon har rätt till sina känslor, och tyvärr fick hon känna på besvikelse idag. Jag hoppas kunna återgälda henne nästa vecka, på tisdag då jag har lovat vara med henne i skolan. På måndagen ska jag vara med Simone i skolan.
Nu har jag skjutsat tjejerna till sporthallen eftersom de har gympa. Ska hämta dem kl 19 igen, när Paulinas gympa är slut. Simones slutar kl 18:30, men jag sa att hon får gå in till Paulina och sätta sig och titta på sista halvtimmen.
Victor har jag slängt i badkaret, och nu vill han komma upp, så nu ska jag göra nytta...
Pussen & Kramen
/Ango
1 kommentar:
Heja Ango! Visst känns det bra när man verkligen kör sitt race rakt igenom så där tok-pedagogiskt! Då glänser man till och barnen VET nästa gång när man inte lyckas att ibland kan hon, ibland :D.
Skicka en kommentar