Igår beställde jag gravstenen

som ska stå vid mormors grav. Hittade till slut ett företag som inte tog lika hutlöst mycket som alla andra. Det är galet vad gravstenar kostar. Den jag valde är i röd granit och kostar totalt 10160:- med foto och gravyr.
När jag pratade med kvinnan på företaget så ställde hon frågor som jag/vi inte alls tänkt på, men som jag nu fick fatta beslut om själv. Det var frågor som: "Ska det lämnas plats för flera namn på stenen?" Ja, det har vi ju inte tänkt på. Jag har ju en moster som är utvecklingsstörd. Tänkte att det kanske skulle vara lämpligt att begrava henne tillsammans med mormor. Jag beslutade alltså att det skulle bli så när den dagen kommer, så vi diskuterade oss fram till en lösning för stenen.
Efteråt ringde jag min morbror för att berätta vad jag beslutat och han tyckte att det lät mycket bra. Ingen av oss har ju tänkt så långt, men det var en väldigt bra fråga av kvinnan jag pratade med (hon är ju rutinerad, och som hon själv sa så tänker man ju inte på att andra också ska dö så småningom).
Nu när jag tänker på det så tänker jag på min morbror också. Han har ingen partner, barn visserligen, men han ska ju också begravas någon gång. Jaja, får se hur det blir då. Förhoppningsvis behöver inte jag tänka på allt då. Med min moster är det ju annorlunda. Hon har ju inga anhöriga annat än syskon och syskonbarn!

Pussen & Kramen
/Ango