Idag har det gått 1 månad sedan det där telefonsamtalet från mamma där hon berättade att mormor dött!
Tiden har gått fort, väldigt fort. Då kändes det som om jag aldrig skulle komma hit och kunna se tillbaka utan att gråta. Idag kan jag det, men det är svårt. Det är tungt!
Igår satt jag och letade foton på mormor. Jag är den enda som har mycket foton, och som kanske möjligen skulle ha ett foto som skulle passa att ha på gravstenen. Jag var tvungen att bläddra snabbt bland bilderna, jag orkade inte att titta noga.
Hittade ett foto till slut. Ett foto taget när Paulina var 3 månader gammal. Vi sitter tillsammans, 4 generationer kvinnor tillsammans. Paulina i mormors knä, och mormor ser så stolt och fin ut!
Som tur är så är fotot taget så det lätt kan beskäras. Ska kolla med stenhuggeriet också, väntar på offert från ett företag som verkar lovande. Bara jag har fått offerten och den är som jag tror så ska jag beställa stenen (jag har fått fria händer att fixa stenen)!
Pussen & Kramen
/Ango
Här möter du mig i min vardag som virkande, stickande, läsande, bakande, filmtittande, arbetande, gift 4-barnsmamma!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Hade ett underbart mjukt och härligt garn som jag inte visste riktigt vad jag skulle göra med. Så kom en granne med en stickbilaga som fanns...
-
Jag har en knöl på min vänstra underarm som jag har haft i flera år. Jag har aldrig funderat på om den kan vara farlig, utan bara utgått frå...
-
Vissa dagar lever ungarna ENBART för att göra livet surt för varandra, och för mig såklart! Idag är en sån dag! De har tjafsat och bråkat i ...
1 kommentar:
Skickar stora kramar och tankar till dig!
Skicka en kommentar