Igår var det dags för begravning av mormor, eller begravning, men minnesgudstjänst var det eftersom hon ska kremeras.
Träffade min moster som jag inte träffat på flera år (av ingen speciell anledning egentligen). Hon har just genomgått en cellgiftsbehandling för den magcancer hon haft. Hon var så tunn, men såg ändå "pigg" ut.
Även mina kusiner som jag inte träffat på evigheter träffade jag. Jättekul att se mina bebiskusiner som har vuxit upp och blivit vuxna nu (de är 24, 29 och 34 år...).
Minnesgudstjänsten blev fin, väldigt fin. Vi hade önskat att få Elvis Presley-låtar eftersom mormor var ett stort fan av just Elvis Presley. Inledningsvis spelade Elvis, och hela ceremonin avslutades med Love me tender, på kyrkorgel. Det var väldigt pampigt, men satte såklart känslorna i gungning.
Barnen var med i kyrkan, och de klarade det väldigt bra. De tyckte inte att det var så jobbigt, trots många tårar från oss vuxna!
Nu är det värsta över och sorgen kan få börja bearbetas igen. Idag känns det lika tungt som det gjorde när jag precis fått veta att hon hade dött. men jag vet att härifrån blir det ljusare. Det här steget tillbaka i sorgen kommer alltid, speciellt som begravningen drar ut på tiden (det har gått 3½ vecka sedan hon dog).
Om ett par veckor eller så blir urnsättningen, och den kommer vi sköta själva. Får se hur lång tid det tar innan kremeringen är klar.
Pussen & Kramen
/Ango
1 kommentar:
Det låter som ett jättefint avsked. Jag tänkte på er igår och inatt drömde jag att min mamma dog... Jag tror det var en kombination av att min mamma tillhör två av riskgrupperna för svin-influensa + att din mormor begravdes och du har ju berättat att hon var som din mamma...
Kram på er!
Skicka en kommentar