Jaha, då var höstlovet slut och idag var det dags för dagis och skola igen. Trots ett antal sovmornar nu, så hade barnen inte så svårt att gå upp idag. De kom upp som de skulle, även om vissa hann börja tjafsa och bråka innan de ens fått på sig kläderna *suck*.
Bonussonen imponerade också med att kunna ta sig upp på eget bevåg imorse. Jag påpekade igår att det kanske var dags för honom att ordna det själv. Om Paulina (snart 9 år) och Simone (7 år) klarar av att gå upp själva, så borde nog han också klara det. Maken tyckte då att bonusen kunde ställa mobilen på väckning och gå upp själv! Bra jobbat!
Paulina och maken blev väldigt osams igår, så osams att Paulina klädde på sig och gick ut. Innan hon smällde igen dörren skrek hon att hon inte ville stanna en sekund till i det här huset. Jag förstår henne, faktiskt!
Nåja, när hon var här utanför (hon gick inte iväg) så var hon skitarg såklart, och sparkade på något (vad vet hon inte). Resultatet av det blev att hon fick fruktansvärt ont i foten. Imorse gjorde det fortfarande väldigt ont, så hon fick lapp med sig till skolan att hon inte kunde vara med på idrotten.
Hon gjorde en liknande sak en annan gång när hon fick ett sånt utbrott (hon får jättejobbiga raseriutbrott med jämna mellanrum). Då tog hon en filt och bet så hårt hon kunde i den. När hon gjorde det spände hon väl till nacken rejält (hon hade sagt redan dagen innan att hon hade ont i nacken, så något var redan på gång), och fick nackspärr... Att hon inte lär sig ;).
Idag sitter jag och slutför en hemtenta i kriminologi. Den ska lämnas in idag, men efter en massa strul med högskolans server (de har flyttat servrarna) så kan jag inte lämna in tentan. Måste maila läraren och kolla om jag ska maila in tentan eller hur jag ska göra. De kanske fixar till det under dagen, men bäst att maila i alla fall.
Idag är en sån dag då jag saknar mormor mer än på väldigt länge. Jag skulle vilja ringa och prata med henne, få höra hennes åsikter, ta del av hennes råd, men det går ju inte! Usch, det känns som jag aldrig kommer vänja mig vid att hon inte finns längre!
Något positivt, då. Idag är det dag 200 av graviditeten. Det betyder att det bara är 80 dagar kvar. På onsdag ska jag tillbaka till barnmorskan och då ska jag få tid till specialist-mvc för snittsamtal. Snittsamtalet ska ske när jag har gått 32 fulla veckor, ungefär (jag är i v 28+4 idag), så det är inte så himla långt kvar.
Pussen & Kramen
/Ango
Här möter du mig i min vardag som virkande, stickande, läsande, bakande, filmtittande, arbetande, gift 4-barnsmamma!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Hej, jag heter Ann-Charlotte, och jag är medberoende! Jag har vetat väldigt länge att jag är medberoende, men först nu har jag kunnat säga ...
-
Då var det onsdag igen! Jösses, vad fort veckorna går! Igår var jag prao i ettan. Var med Simone i skolan från morgonen till lunch. Ville se...
-
Victor är fortfarande hemma och är sjuk. Han verkade ganska bra igår kväll, men så fort kvällen kommer så blir han riktigt dålig. Igår kväll...
1 kommentar:
Kramar om dig i din saknad!
Men å så nära det är bebis nu!! Ihhh! :D Spännade!
Lycka till med tentan, kram Anna!
Skicka en kommentar