Ibland verkar det som om vi skulle ha hur många barn som helst här hemma, speciellt som alla namn blandas och ges helt godtyckligt av oss föräldrar. Den senaste i raden är såklart lille Axel. Jag envisas ju med att säga Alex istället för Axel, men maken tar nog priset. Så här lät det i varenda konversation igår:
Maken: - Hur länge har Victor sovit?
Jag: - Victor?
Maken: - Ja? Eller nej, Sixten...nej, Axel.
Stackars barn! Det kan inte vara lätt att växa upp med senila föräldrar ;-).
Pussen & Kramen
/Ango
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Jag har två nummer (obläddrade) av Kreativ stickning som jag lottar ut till er, då jag fått dubbelt upp av just de här. Den ena tidningen (... -
Äntligen drar tjejsnack igång igen. Tidigare hade jag det på min hemsida, men den har jag lagt ner tills vidare, får se om den kommer tillb...
-
Jaha, då var höstlovet slut och idag var det dags för dagis och skola igen. Trots ett antal sovmornar nu, så hade barnen inte så svårt att g...
2 kommentarer:
Pak Karamu visiting your blog
Haha... vad roligt! Själv blandar jag barnens namn hej vilt oxå, men har ännu inte sagt nån annans namn...
Skicka en kommentar