Maken var på ett möte med sin hojförening idag. När han kom hem berättade han som hastigast om en händelse som utspelat sig igår och som berörde en vän till oss. En vän som vi litat på, anförtrott oss åt, som alltid hjälpt, som alltid varit underbar.
När han kom med i hojföreningen (som sätter ärlighet främst eftersom de alla är gamla missbrukare som är vana att ljuga, dupera och manipulera) hade han "glömt" att berätta en sak om sig själv. En sak som nu kommit fram, på helt fel sätt. Jag tänker inte gå in på hur det kommit fram, eller vad det är som han glömt berätta, men det är väldigt allvarliga saker, så allvarliga att han lämnat föreningen med omedelbar verkan.
Jag är så ledsen och besviken, samtidigt som jag känner att jag förstår att han valt att utelämna just den här saken. Han har sonat sitt brott, och det var väldigt länge sedan, så jag är hemskt kluven. Jag gillar honom som den person han är, oavsett vad han gjort. Han har sonat och ångrat det han gjort. Han har ju uppenbarligen visat att han ändrat sig till det bättre efteråt. Samtidigt är brottet närmast oförlåtligt och väldigt allvarligt!
Jag är ledsen och besviken för att han inte berättat från början (för då hade det inte varit något större problem). Nu är det sättet det uppdagats på som är problemet, och att han undanhållit den här delen (men det förstår jag att han har, som sagt).
Maken är iväg och pratar med den här killen nu. Jag hoppas maken har något positivt att berätta när han kommer hem, för just nu är det inget roligt alls! Inte för någon!
Pussen & Kramen
/Ango
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Det här är underverket Joel, som hade väldigt bråttom till världen! Han föddes igår, 23 november 2010, i v 32+0. Han skulle egentligen vänt...
5 kommentarer:
Usch, just svek är bland det värsta värsta av allt. Det låter verkligen inte roligt det hela - och jag lider trots allt med den där killen också. Bara han inte tappar sugen nu :(
Mamma J:
Svek är verkligen så otroligt hemskt. Nu är det så många som berörs på privata plan (hans sambo till exempel) och allt känns så jobbigt. Tyvärr hade inte R så mycket positivt att säga.
För mig personligen är den här killen samma person. Jag tycker inte illa om honom, och hade det varit i en annan situation hade allt varit ok. Nu har den här händelsen framkommit på ett helt galet sätt, vilket fått konsekvenser för hela hojföreningen...
Nej, jag hoppas att den här killen fortsätter kämpa. Han är trots allt en väldigt bra kille (idag!) och jag vill verkligen att det ska gå bra för honom!
Kram
/Ango
Usch, vad jobbigt. Inte minst för killen själv, kan jag tro. Hoppas att det går bra. Alla är väl värda en andra chans. Och han verkar ju vara en bra kille nu.
En helt annan grej - hur gick det med den försvunna tentan? Har ni den sparad annars så ni kan skicka in den en gång till?
Kram annika
Anonym/annika:
Jag tror att den här killen just nu genomlider sin värsta tid i livet, någonsin! Tyvärr! Jag (och många andra) önskar att det hade varit annorlunda. Han har visat i 20 år att det brott han begått, inte var något han ville göra igen! Tyvärr hände det så mycket runt omkring uppdagandet av detta (andra personer som hamnade i fara...det låter konstigt, men jag vill inte berätta vad, hur och varför pga omständigheterna) så det är det som känns som ett stort svek. Ändå anser jag att han har all rätt till ett bra liv, med positiva människor omkring sig!
Tentan, ja. Ingen vet var den tagit vägen. Läraren är inte till någon hjälp alls. Hon anser att hon har rättat den (den har kommit fram till henne i alla fall) och när hon lämnat den till expeditionen igen, tog hennes ansvar slut... Läraren ger snorkiga, och otrevliga mail så vi vet inte alls vad som gäller. Vi tänkte göra om tentan och lämna in den, men vi vet inte om vi förväntas göra extrauppgifter för det svarar inte läraren på...
Kram
/Ango
Vad tråkigt, svek är alltid väldigt jobbigt att handskas med.
Jag hoppas att det ordnar sig till det bästa!
Kram!
Skicka en kommentar