I morse kom Simone till min säng vid 8-tiden (eller om det kanske rent av var innan). Hon märkte att jag inte var så intresserad av att prata med henne (Axel sov fortfarande och jag ville gärna sova några minuter till), så hon gav upp. Hon frågade om hon fick gå ner och spela xbox istället. Visst fick hon det, och Victor följde också med henne.
Efter en stund hör jag Paulina ropa på mig. Hon säger: "Mamma det ser ut som om det är sommar ute". Ja, med tanke på vilket solsken det var så kunde man nästan börja fantisera om att det var sommar och sol ute.
Någon timme senare var solen borta och nu föll snöflingorna igen... Vad otippat. Klart att det inte ska vara för mycket solsken. Tänk om man skulle vänja sig vid solen? Hemska tanke...
Nu har det nästan slutat snöa igen och jag hoppas verkligen att det inte kommer så mycket som en flinga till.
Jag fyller år om en vecka, och aldrig har jag varit med om att det har varit så här mycket snö vid min födelsedag. Inte heller vid tiden för Vasaloppet, vilket är i helgen. Jag brukar alltid tänka att bara Vasaloppet har varit så är det nästan vår igen. Men knappast i år!
Pussen & Kramen
/Ango
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar