För två dagar sedan kom Axels ena tand äntligen upp. Den var på gång redan för 3 månader sedan, men den gick tillbaka igen. nu har det varit ett evinnerligt tuggande och dreglande i flera veckor. Den senaste veckan har han dessutom varit orolig och börjat gråta när han tuggat på leksaker. Riktigt tydliga tecken på att tanden är på G alltså, och visst kom den fram nu. Den andra tanden är också på G och kommer nog upp vilken dag som helst.
Igår var lilla Livia och mamma Angelica på snabbesök. Det var jättekul att träffa dem båda. tyvärr var ju inte Axel hemma. Han hade blivit stormförtjust i charmtrollet Livia. Han älskar att träffa andra bebisar, och det är ju något han aldrig gör annars. Han träffar ju massor av barn, men inte bebisar. Det får bli en annan dag de får samspråka.
Var nere och handlade i affären en sväng igår. Träffade en granne på hemvägen så Simone och Victor tog vagnen med Axel och gick hem så länge. När jag kom hem 5 minuter efter barnen fick jag höra att Victor hade blivit getingstucken. Han var jätteledsen och hade jätteont. Eftersom det var första gången han blev getingstucken ville jag ha lite koll på honom. Man vet ju aldrig hur reaktionen blir. Han har ju såväl astma som allergi så man vet som sagt inte.
Sticket tog i ena pekfingret och det svullnade ganska bra (fingrarna är ju inte så stora när man bara är 6 år så svullnaden ser ju större ut). Jag sprayade Salubrin på sticket, men det sved mer än han kunde uthärda så han spolade kallt vatten på fingret för att lindra smärtan. Då tog jag en sockerbit för att suga ut giftet (gammalt husmorstips som funkar. Man kan använda Treo eller Magnecyl utblandat i vatten också). Han hade så ont så jag fick inte ens nudda med sockerbiten så vi valde att bara spola vatten för det var det som kändes bäst för honom. Efter en stund kändes det bättre och han kunde sluta gråta och titta på TV istället. Jag tyckte så synd om honom. Det gör förbannat ont att bli getingstucken, men som vuxen kan man vanligtvis hantera den smärtan. Det är värre när man är "nästan-6-år"! Idag är svullnaden borta och fingret känns bra igen!
Pussen & Kramen/Ango
Här möter du mig i min vardag som virkande, stickande, läsande, bakande, filmtittande, arbetande, gift 4-barnsmamma!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Ibland undrar jag om det inte är något fel på min hjärna. Fast när jag tänker efter så är det bara att jag har huvudet fullt mest hela tiden...
-
Även i år kn man skriva under ett "kontrakt" där man lovar sina barn en vit jul. En jul utan alkoholpåverkade föräldrar. Jag har s...
-
Jag var på utvecklingssamtal med Paulina häromdagen. Allt såg bra ut, hon är en god student, men tappar fokus ibland på lektionerna och blir...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar