Hej och hå vad det går!

Den här veckan har jag inte tränat eller promenerat EN ENDA gång! Jisses vad frustrerande det känns! Tiden har verkligen inte funnits. Jag har haft massor att göra, och även maken, och den enda tiden som funnits har varit extremt tidigt på morgonen eller på natten. Då har jag prioriterat min sömn! Nu är det helg runt hörnet och då kommer det att finnas lite mer tid...observera LITE mer tid!
Eftersom jag visste att jag inte skulle hinna träna något speciellt den här veckan, har jag lagt om kosten lite. Jag har varit frustrerad över att jag har tränat och ätit bra, men ändå inte gått ner något speciellt i vikt. Jag kom snart fram till (när jag började registrera maten i en app) att jag åt för lite! Nu har jag lagt om till LCHF, och äter frukost, lunch och middag med två små mellanmål emellan! Vips så hände det något!

Jag började lägga om kosten den 17 november, och till idag, 5 dagar senare, har jag gått ner 2,5 kg...utan minsta gnutta träning och med stillasittande arbete! Imponerande!
5 dagar utan träning och min kropp är rastlös! Då får man se det goda i det onda; idag är det vab och det betyder att jag är hemma. Då kan jag antingen köra ett hemmapass eller också ta en promenad, för frisk luft gör bara gott för en liten sjukling!

Den här tiden på året betyder att kalas avbyter varandra. Jag har flera familjemedlemmar som fyller år, det är adventsfika och andra godsaker som dukas fram. I söndags var jag på födelsedagskalas, och då drack jag bara en kopp kaffe. Imorgon är det nytt födelsedagskalas, och då ska jag också bara dricka kaffe hade jag tänkt! Jag är inte ens sugen på att smaka tårta, kakor eller bullar.
När jag var på bio härom kvällen hade jag med mig två rutor mörk choklad att äta. Inget sliskigt biogodis heller! Nu kan jag klappa mig lite på axeln och tycka att jag faktiskt är bra!

Pussen & Kramen /Ango

Här och nu

I takt med att jobbet har blivit stressigare och det blir mer och mer att göra hemma i och med att barnen blir större och vill iväg och göra saker (vad enkelt det var när sandlådan var dagens mål), har jag insett hur viktigt det är att jag prioriterar MIG i MITT liv. Som heltidsarbetande, gift (med make som är heltidsarbetande lärare OCH egenföretagare) och fyrabarnsmor har JAG inte riktigt haft huvudrollen i mitt liv de senaste åren. Jag har inte känts så viktig för mig! Under det här året har jag (äntligen) insett att jag är den som måste leva med mig resten av mitt liv (har inte så mycket val, vilket alla andra har) och då är det lika bra att jag lever med ett mig som jag trivs med! Låter det flummigt? Jaja, det får det göra!
Folk tycker jag är lite knäpp som sticker ut på en Powerwalk klockan 22 en vardagskväll eller sticker till gymmet vid 6 en helgmorgon! Ja, det kanske jag är, men det är då, just då, som jag får vara bara mig, ingen annan. Då får jag ta ALL plats i mitt liv!  Ja, det får jag väl annars också, men just de här stunderna behöver jag inte få dåligt samvete för att jag inte gör något annat, jag kan slå bort det väldigt enkelt och fokusera på MIG! Riktig egotid helt enkelt! Jag trivs jättebra med att aktivera mig sent på kvällen eller tidigt på morgonen. Det är jag och ingen annan i hela världen, känns det som! Helt underbart!
Nu när det är så mörkt ute på min egotid, känns det extra härligt när man kliver ut från gymmet, ser hur solen kämpar och kämpar med att ta sig upp och man ser hur världen sakta, sakta vaknar. Det är vackert, tyst, stilla, men ändå så hoppingivande. Man ser en och annan hundägare som har letat sig ut för morgonkisset, ja hunden ska kissa alltså, inte ägaren hoppas jag.
När jag sitter i bilen på väg hem från gymmet och upplever det här känns livet så bra. Kroppen är lagom trött efter ett pass och man upplever den här stillheten när allt vaknar till en ny dag; då känner jag att jag skulle kunna ge mig ut på en powerwalk direkt bara för att få vara nära den här stillheten!
Men, när jag kommer hem har även mitt hus börjat vakna. De vaknar i åldersordning, med den yngsta först, så det blir att ligga i soffan och mysa och titta på barnprogram istället...men det är också helt ok sätt att bara vara i nuet på!

Pussen & Kramen /Ango

Frustrerande

För knappt 3 månader sedan bestämde jag mig för att göra slag i saken och köpa mig ett träningskort! Nu är det verkligen hög tid att börja ta hand om kroppen och sluta komma med ursäkter om att jag inte har tid att träna och sånt, för det finns ju alltid en liten stund, bara man rannsakar sig själv.
Började samtidigt ändra kosten för att maximera resultaten. Tänkte att nu jäklar ska det bli resultat!

Nu sitter jag här, flera veckor senare och undrar vart tusan resultaten tagit vägen? Jag äter små portioner, genomtänkta måltider och håller mig till lite chips/godis på helgerna. Jag är på gymmet flera dagar i veckan. Känner jag inte för att gå på gymmet är jag ute på en PW (4 km ungefär) istället.
Var är resultaten?

Jag har inte märkt någon skillnad på kläderna! Vågen visar -5 kg! Andra säger att det syns, så jag får tro på det, men jag märker INGENTING! Oerhört frustrerande!
Märker jag verkligen ingenting? Jo, ok, konditionen är bättre såklart. Jag orkar gå längre och snabbare. Jag är smidigare. Det är ju inte av ondo! Ändå är jag så frustrerad över att jag inte märker mer!

Trots frustrationen är jag ändå målmedveten! Jag håller mig till min plan (det finns ju en långsiktig sådan) och målet finns där framme! Jag ger inte upp (och det är väl första gången någonsin)...men jag önskar ändå att resultaten kunde synas lite tydligare....


Pussen & Kramen /Ango

Axel det busiga charmtrollet!

Paulina gillar att fotografera, precis som hennes mor. Ibland gör hon en fotosession med sina syskon. Inte sällan ingår styling också då! Nu när vi köpte en systemkamera ville Paulina såklart testa den och det gjorde hon bäst på sin lillebror! Hon fick fram hans charmiga sida likaväl som hans busiga. Mycket bra bilder blev det!

LEEEE, får man säga till honom, och då får man ett sånt här leende

Ett försök till en pose

En del bus på gång, gissar jag


 

Pussen & Kramen /Ango

Hopptävlingsdags

Idag har Paulina och Petronella varit på sitt livs andra hopptävling. Den första lyckades Petronella inte slutföra då hon inte alls var på humör att hoppa. Idag gick det mycket bättre. Petronella hoppade hela banan och gick till final. Där lyckades hon också hoppa hela banan! Mycket duktig liten fröken!

Petronella på tävling

 

Det var jättekul att se Paulina och hennes kompisar ladda för tävlingen och även genomföra den. Det blev den sista tävlingen för säsongen för Petronella, eftersom hon inte är någon utekanin och nästa tävling går först om en månad. Det är nog alldeles för kallt för henne att vara ute då. Till våren är det tänkt att även Simone ska hopptävla med sin kanin Chanel, nu när det har visat sig att hon också kan hoppa.



Chanel tränar hoppning

Petronella kommer nog avancera upp en nivå, från Mini till Lätt.

Sedan Paulina började hantera Petronella mycket mer och börjat träna henne i hoppning, har det blivit en helt ny kanin! Förut kunde hon attackera den som försökte ta i henne när hon var ute i sele, men nu finner hon sig i att hanteras. Hon är keligare och även socialare med andra kaniner. Hon och Chanel går fortfarande inte ihop, men förhoppningsvis ska de kunna vara tillsammans i framtiden. Däremot går Petronella ihop med fler andra kaniner, upptäckte vi idag!

Petronella och Sudde utbyter tävlingstips

Efter att tävlingen var slut satt tjejerna och kaninerna och pratade, och väntade på prisutdelningen. Jag fotograferade och försökte få bra foton på kaninerna. Tog ett jättebra foto på Petronella, men på fotot ser vi också att hon skadat tassen. Detta upptäckte vi av en slump! En klo har delvis slitits av från baktassen. Vi vet inte hur det gick till, för vi har inte märkt att hon har fastnat i något. Nu blir det ett samtal till veterinären imorgon för att fråga hur vi ska göra. Vi kan inte låta klon vara kvar, och vi kan inte slita loss den själva. Ont har hon ju såklart också!



Här ser man att hon är blodig på baktassen

Det blev en lång dag för såväl djur som människor! Vi åkte hemifrån strax efter klockan 8 imorse och kom hem vid 18-tiden! Vädret var på sin bättre sida! Det var iskallt hela förmiddagen, men på eftermiddagen kunde solen värma upp oss lite grann (jag frös som en tok även när solen kom fram). Ett tag såg det ut som att regnet skulle nå oss också, men vi klarade oss!

Solen sken från ena hållet, medan de mörka molen tornade upp sig från det andra.

Pussen & Kramen /Ango

Cillit Bang

 

 

Jag har genom Buzzador buzzat och testat Cillit bang Kalk & smuts. Jag har varit väldigt anti mot detta tidigare, pga reklamfilmer där allt blir så skinande rent bara man torkar av ytan!

Nu fick jag alltså chansen att testa, och jag är lyrisk!

De jag testade gäller då för badrum respektive kök. Jag började direkt med badrummet och sprayade på handfatet. Tog en fuktig trasa och skulle börja torka bort. Tänkte att det här går aldrig! Döm om min förvåning när alla tvålrester och kalkavlagringar försvann med trasan!

Köksrengöringen blev jag inte fullt lika lyrisk över, men den är klart bättre än jag trodde att den skulle vara i alla fall.

Det här är produkter som jag definitivt kommer  att rekommendera andra framöver!

Pussen & Kramen /Ango

Jag är stum!

Igår fick jag ett telefonsamtal från min morbror. Det var alldeles för länge sedan jag pratade med honom nu!
Han berättade att mamma förmodligen har gift sig igen... Ja, det blir bara 3:e gången på 1½ år! Bra jobbat! Vet inte om hon försöker slå något rekord...
Den hon är gift med nu är en för oss okänd man, och ingen av oss är intresserad av att lära känna honom heller (hon kommer ändå vara skild från honom innan året är slut). Min morbror berättade att mammas gode man hade ringt till honom och sagt att mamma ville få alla pengar hon hade på sitt bankkonto, för nu skulle de köpa villa. Eh, VA?
Jag fick också veta att mamma hade sagt till sin förra man (ja, vad han nu hette, det vet jag inte, för jag känner bara hennes första man), att de skulle bilda familj, och skaffa barn. Men herregud, människan är för fan 63 år i oktober! Skaffa barn? Mannen måste ha haft ungefär samma förstånd som min så kallade mamma! Ja, några barn blev det inte den gången (och knappast senare heller, eller tidigare då mamma är steriliserad också, som om åldern inte var besked nog), utan en skilsmässa, och det är det väl snart här också!
Hon är fortfarande inte intresserad av att ha någon kontakt med oss, och jag sörjer det verkligen inte. När jag hör om alla hennes upptåg är jag glad att jag inte har något med henne att göra...för jag har fullt upp med mitt liv, och skulle duka under om jag skulle behöva hålla koll på henne också!
Ja, ni kanske kan förstå varför jag är stum?

Pussen & Kramen /Ango

Lekte den kurragömma?

Idag var det skolavslutning och nu är det officiellt sommarlov för den stora trion.

Vi skulle ha åkt till Parken Zoo efter avslutningarna för att mysa lite, men planerna ändrades i sista stund och vi valde att åka till McDonald's och luncha istället...något jag ångrade lite efteråt...

Först skulle vi äta i restaurangen, men så bestämde Paulina att hon skulle iväg och rida med ett par kompisar så då blev det lite bråttom. Vi valde att handla i DT:n och åka hem och äta. Paulina började äta i bilen för att hinna, och då ville såklart Axel också äta i bilen, vilket han också fick. Han hade fått ett Happy Meal med cheeseburgare och åt glatt (för en gångs skull). Så börjar Victor och Paulina skrika i baksätet att Axel har en skalbagge i hamburgaren... Ungen plockar ut en stor äcklig (död) skalbagge! Jag hittar ruskigt snabbt en ficka att stanna vid på vägen, och får fram hamburgaren. Tittar på skalbaggen och konstaterar att buken på den är full med smält ost, vilket tyder på att den inte hamnade där precis innan jag stannade! Jag valde såklart att fotografera den i flera olika vinklar, innan jag kastade ut eländet. Axel tyckte det var lite äckligt, men var mest ledsen för att han inte fick äta upp sin burgare. Vi andra blev genast mindre hungriga!

När vi kom hem och skulle äta vägrade Victor och ta en tugga av hamburgaren innan han noga hade tittat igenom sin burgare!

 

Jag VET att sånt här händer. Jag har själv jobbat på McDonald's i många år (allt från medarbetare till restaurangchef) och vet att det är vanligt att det händer på sommaren. Det kan ju lika gärna hända hemma...MEN ÄNDÅ! Det är ju sååååå äckligt!

Min hamburgare hade rå lök, som knastrade... Gissa om jag blev osäker på vad det var när det knastrade när jag tuggade...

 

 

 

Proteintillskott!

 

PS!
Lite komiskt i sammanhanget är ju Happy Meal-temat just nu:
"Upptäck naturen med Happy Meal!
Äntligen drar varma sommarvindar in över landet och vi kan njuta av att vara utomhus. Leka hemma i trädgården, eller gå på upptäcktsfärd i skogen. I varje Happy Meal-box gömmer sig en av åtta fantastiska leksaker, som hjälper barn att lära sig mer om insekter, växter eller djur. Till exempel ett litet växthus med riktiga frön så barnen kan odla själva, ett teleskop som man kan spana in spännande djur med och en fågelflöjt för att härma fågelsång med. Ett somrigt Happy Meal helt enkelt som du hittar på McDonald's mellan den 24 maj – 27 juni. Välkommen in mellan utomhuslekarna!"

Pussen & Kramen /Ango

Gruvutflykt i Fagersta

Igår gjorde vi en utflykt till Klackbergs gruvområde i Fagersta. Detta var på den snart 9-åriga sonens begäran! Vi var där sommaren 2009, då han var 5 år, men han kommer fortfarande ihåg den blå grottan och ville gärna se det igen!
Eftersom Paulina var iväg till Liseberg, passade vi på (hon tycker sånt här är lika roligt som döden självt). Först blev det en utlovad lunch på McDonald's och sedan bar det av.

Tyvärr upptäckte vi att man (vilka som nu äger området) inte har tagit hand om det. Det gjorde att det inte gick att gå runt, så som det gjorde förra gången vi var där. Man fick gå andra vägar istället, men det funkade såklart det också! Det är väldigt imponerande att titta på de gamla grottorna som är till viss del vattenfyllda idag. De ser inte speciellt djupa ut, men de är bortåt 150 m djupa!
Blå grottan är väl det som imponerar mest med sitt blåa vatten och lite blåaktiga bergsväggar. Tyvärr var det lite mulet, så det såg inte lika blått ut som förra gången.

 

 

Blå grottan

 

 På vägen ut ur Blå grottan är det väldigt kallt och väldigt mörkt. När vi kom ut såg vi att det har börjat bildas stalaktiter i taket. De är inte stora, någon centimeter bara, men ändock stalaktiter.

Små små stalaktiter

 Det finns såväl skid- som rid- och promenadvägar i Klackberg. Det är underbart vackert och det finns mycket att titta på.

Familjen som ligger före.

Axel var väl inte så intresserad av grottorna i sig, utan för honom var det en tur till "skogen", och det smäller högt för honom. Han älskar att samla kottar, stenar och pinnar. Eftersom det var en bit att gå behövdes det lite vätskekotroller ibland!

Axel fyller på vätskeförrådet!

På hemvägen var det lika bäst att stanna och tanka lite glass! Har man gjort av med energi behöver man fylla på såklart!
På kvällen ville Simone och Victor gå och titta på The fast and the furious 6. Det blev jag som fick följa med. Jag var lite rädd att jag skulle somna under filmen, eftersom det inte är min typ av film! Jag blev faktiskt glatt överraskad att filmen var bra! Jag tyckte den var riktigt bra. Trots att det var en 6:a och att det inte var min typ av film. De tidigare har mest handlat om bilar och lättklädda tjejer och streetracing. Inte alls min cup of tea! Nu var det mer actionrulle med snabba bilar, och lite mindre lättklädda tjejer. Ögongodis för båda könen finns förstås (men inte till 90% för killarna).
Det blev en heldag, och jag somnade helt ovaggad...eller ja, lite snurrad blev jag i sängen av mina kristaller, men det är ju som vanligt!


Pussen & Kramen /Ango

En vecka med kristaller på vift

Natten till söndag förra veckan vaknade jag när jag vände mig om i sängen, och fick en rejäl gratisfylla! Rummet snurrade och blicken gick inte att fixera! Jag kan lugnt säga att hjärtat for upp i halsgropen och jag undrade vad sjutton det var som hände!
Vände mig åt andra hållet i sängen, och fick en ny fylla! Mina tankar for runt och det var "Vad fan händer?" ena sekunden och "Måste upp" den andra. Tankar på hjärnblödning, hjärtattack och tumör kom såklart till den "ickekatastroftänkande" Ango (tänk att människan är så finurligt lagd så den inte förutser det värsta... *suck*)! Började fundera på om jag behövde ringa en ambulans, eller om jag kunde ta mig upp till badrummet först!
Lyckades sätta mig upp utan att rummet snurrade för mycket och vinglade, med mobiltelefonen i handen, till badrummet. Som den förnuftiga individ jag är, tänkte jag använda Google och ta reda på diagnos innan jag ringde ambulans, för att läkarna snabbt skulle kunna bota mig. Kanske skulle jag hinna hem innan frukost igen då (så ingen märkte att jag hade varit borta, typ)!
Google svarade mig i träff efter träff att det var Kristallsjukan jag hade drabbats av! Jamen, det hade jag ju hört talas om! Läste på 1177:s hemsida att det var "godartad lägesyrsel". Jaha, var det det! Läste lite mer och insåg att ambulans inte skulle behövas, och att det bara var att lägga sig och fortsätta få fjortisfyllorna!
På tisdagen ringde jag min läkare (ville inte ringa och behöva få åka flera mil till läkare för att få höra att man inte kan göra så mycket, på söndagen, och på måndagen hann jag inte) och förklarade att jag misstänkte Kristallsjuka. Hon bekräftade mina misstankar när jag beskrev mina symptom. Hon bad mig ringa sjukgymnast direkt. Jag ringde de två vi har i hålan, och fick svar hos den ena. Han hade en tid några timmar senare.
Nu har jag haft två besök hos sjukgymnasten och ska tillbaka på måndag igen. Det blev aningens bättre efter besöken, men mest på nätterna. Idag har det slagit till med full kraft igen! Världen gungar mer än den har gjort på hela veckan och ett tag i natt ville inte världen stanna alls (annars brukar det lugna ner sig efter 10-15 sekunder). Det var grymt irriterande. Vinglade värre än vanligt och blev rejält åksjuk i sängen!
Nu är jag så galet trött på det här. Jag vågar inte åka iväg någonstans för det blir så jobbigt när allt gungar och man går som värsta fyllebulten! Idag skulle ju jag och två av barnen åka och shoppa avslutningskläder, men det blir nog inte så mycket med det!
Nåja, förhoppningsvis hittar de där jäkla kristallerna sitta rätta platser snart så jag slipper märka av att de gått vilse!

Pussen & Kramen /Ango

Maraboukakor

Genom Buzzador testar jag just nu Marabou Ministars och Marabou chocowild. Det här är riktiga barnkakor/kex, som inte riktigt tilltalar mig. Ministars är små kakor med mjölkkrämsfyllning och choklad. En kaka som 3-åringen verkligen gillar. Själv smakade jag en och tyckte att det var galet sött, och vill inte äta någon mer. Perfekt för den som älskar riktigt sötsliskiga kakor med andra ord! Det bästa med dem är att de är smart förpackade. Förpackningen väger 150 g (priset ligger på ca 20:- i butik) och innehåller 4 mindre förpackningar med 6 kakor i varje. Smidigt om man bara vill ta med sig ett fåtal.
Chocowild är godare i mitt tycke. Det är kex med chokladöverdrag på ena sidan. Varje kaka har ett djurmotiv som tilltalar barnen såklart. Det här är en förpackning på 200 g och priset i butik är ca 25:-. Förpackningen är smart med öppningsbar (och förslutningsbar) ovansida. På så vis slipper man ha kakor liggande löst i väskan för att de har åkt ur förpackningen. Den stora nackdelen med de här kakorna är att chokladen börjar smälta så snart man tar i kakan. Det blir väldigt kladdigt att äta för barnen. Har man med sig de här kakorna på picknicken är våtservetter ett måste!

ICA Skona tvättmedel

Jag håller på och testar ICA Skona tvättmedel (flytande) genom Smartson. Jag har valt att testa kulör-tvättmedlet.
Rent generellt så gillar jag inte flytande tvättmedel. De jag har testat har inte alls varit bra. Det här har jag inte testat tidigare, men vill ge det en chans i alla fall. Hittills tycker jag att det är bättre än både Via och Ariel flytande. Jag har inte sett några fläckar som inte försvunnit, bortsett från matolja på byxor (som förbehandlats med Yes diskmedel). Många pulvertvättmedel får bort även detta, men inte de flytande (konstigt)!
I det stora hela är jag i alla fall nöjd med produkten. Den håller en bra standard, är miljömärkt, finns som refill och man kan välja parfymfritt (sensitive), vilket är mycket bra (och ett krav på en seriös tillverkare idag.
Jag kommer säkert köpa det här igen, och jag kommer nog vilja testa även vittvättmedlet!

Lite uppdateringar på mammafronten...

Ja, min mamma har jag fortfarande inte haft någon kontakt med. Däremot får jag vissa rapporter från andra släktingar i Linköping, som inte heller har kontakt med henne, bara med det gruppboendet hon bor på.
Mamma gifte sig ju i januari förra året, och hade skiljt sig några månader senare. I augusti, tror jag det var, hade hon tydligen gift sig igen!!! Men säg den lycka som varar...numera är hon skild igen!!! Tydligen finns det, återigen, en ny man i hennes liv...så ja, hon är väl snart gift igen. Funderar på om hon försöker sätta något slags rekord eller nåt!
Jag trodde att hon skulle försöka smyga sig tillbaka och kontakta mig när hon hade skiljt sig igen, men det har hon inte gjort. Inte bryr jag mig om det heller. Jag tycker bara att det är så förbannat trist att efter allt som jag gått igenom genom åren, pga henne, ska behöva bli bortvald av min egen mamma. Nej, man kan inte välja sina släktingar, men man kan såklart välja bort dem. Ändå förstår jag inte hur man kan vara så avtrubbad att man väljer bort sitt egna, och enda, barn. Då är man verkligen inte intresserad! Inte för att hon var mer intresserad när jag var ett barn, men ändå.
Jag vet egentligen inte vilket som är värst...att ha henne i mitt liv, eller att inte ha henne i mitt liv. Har jag henne i mitt liv har jag dåligt samvete för att jag inte har kontakt med henne tillräckligt ofta (hon själv har aldrig varit duktig på att hålla kontakt). Nu när hon inte finns i mitt liv är jag arg på henne för att hon beter sig som hon gör! Båda sakerna är destruktiva känslor, som bara påverkar mig själv, och därför har jag en tendens att bara glömma bort att hon finns. Det är enklast så, men ibland kommer känslorna fram och jag blir heligt skitförbannad på henne!

Pussen & Kramen /Ango

Santa Maria Tex Mex pizza

Det har blivit en hel del produkttester den senaste tiden. Här är ännu en jag fick möjlighet att testa genom Smartson.
Det här är definitivt ingenting jag hade köpt själv om jag inte hade testat det först. Jo, pizzasåsen har jag sneglat på i hyllan, men inte det andra.
Det här kommer från Santa Maria, och är ett enkelt sätt att göra egna pizzor hemma. Vi testade en gång när vi fick testpaketet, och så har vi köpt det själva en gång till efter det.
Barnen tyckte det var superkul att få göra egna pizzor där man slapp stå och kladda med pizzadeg innan.
Jag tycker att bottnarna borde finnas i större storlek och i storpack. Det är 4 små bröd i en förpackning och det räcker inte långt i vår familj.
Pizza-såsen smakar som pizzeriapizzasås och den var väldigt uppskattad av barnen. Toppingen tyckte jag var ganska onödig. Den var inte speciellt god, och det var ingen i familjen som kände att de ville ha den såsen på sin pizza.
I det stora hela är det en kanonprodukt som kommer finnas hemma när det är dags för nästa "tjejfest" med hemmagjorda pizzor!


Pussen & Kramen /Ango

Produkttest

Genom Smartson fick jag chansen att testa en av de nya God morgon juicerna. Det var antingen "Inspiration strawberry" eller "Super C" (apelsinjuice med acerola). Jag valde den förstnämnda juicen.
Den här kommer bli perfekt till sommaren och jag kan se flera användningsområden för den. En riktig törstsläckare som med fruktsoda/sprite kan bli en bål, fryst blir den en supergod isglass, en uppfriskande smoothie eller bara serverad som den är. Den smakar rejält av jordgubbar (även om jag gärna hade velat ha lite mer jordgubbssmak på den) och är lite tjockare i konsistensen än vad vanlig juice är vilket gör den så användbar till annat än att bara dricka den som den är!
Gillar du jordgubbar är det här en perfekt juice att ha hemma!

Grattis mormor!

Idag skulle mormor fyllt 88 år!
Tänker på henne varje dag. Saknar henne varje dag! Värst är till storhelgerna då jag alltid skickade blommor till henne. Trots att det gått 3½ år sedan hon dog är jag fortfarande på väg in på Interfloras hemsida för att skicka iväg ett blommogram när det är jul/påsk/födelsedag/midsommar eller liknande.
Jag saknar henne så fruktansvärt mycket, men jag vet ju att hon finns med mig här i vardagen, och att hon håller ett vakande öga över oss!