Jag har ju skrivit lite då och då i bloggen om oförklariga saker som hänt här hemma. Nu har det gått så långt att Paulina bönar och ber att vi ska flytta. Hon vågar inte vara ensam hemma längre.
I augusti flyttade hon ner till bottenvåningen. Hon hade då det rum som storebröderna tidigare hade haft; det enda sovrummet på undervåningen. Det tog runt 1 månad innan hon ville byta rum igen, och få tillbaka sitt gamla rum, som nu var Simones. Simone gick med på att flytta ner till undervåningen så nu har vi flyttat om tjejerna igen. Trots det vågar inte Paulina gå upp på sitt rum. Hon känner sig ständigt iakttagen och som om någon förföljer henne här hemma.
Jag tycker också att det har eskalerat lite den senaste tiden, och jag har även idiotförklarat mig själv då jag kan höra mumlande röster när jag är ensam...
Hur som helst har det nu gått så långt att vi behöver hjälp. Roger pratade med ett medium, som skulle ha 800:- för att komma hit. Vi tyckte att det får väl vara värt det då, men jag vill veta att mediumet är bra först.
Så igår kväll skickade jag iväg ett mail till Det okända (som just nu dessutom söker fall till den nya säsongen) där jag berättade om hur vi har det och hur det upplevs i familjen. Idag vid lunchtid blev jag uppringd av en tjej som jobbar för Det okända... Vi pratade ett tag och hon berättade hur det går till med inspelning och sånt. Nu ska jag maila lite uppgifter till henne, sedan ska hon höra av sig till mig igen. Tänk om de kommer hit?!
Pussen & Kramen/Ango
Här möter du mig i min vardag som virkande, stickande, läsande, bakande, filmtittande, arbetande, gift 4-barnsmamma!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Idag när jag hämtade tjejerna på skolan gick jag in på fritids för att säga att de inte kommer idag heller. De frågade om Victor var magsjuk...
-
dags igen. Axel är vaken och pigg...och med hicka. Ingen mer sömn för mig i natt alltså!
-
Det är konstigt att det är likadant varje år. Varje år är de första dagarna i juli en pina. Jag känner mig nere och så fort jag är ensam kom...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar