Kackerlacka...

Härom kvällen kom Paulina skrikande och skrek att det var en kackerlacka i köket. Jag försäkrade henne om att det inte var det, och hon lugnade sig.
Morgonen efter gick jag ut i köket och skulle göra frukost till mig (alla andra sov fortfarande). Öppnade en skåpsdörr och såg varelsen från helvetet...en kackerlacka!!! I mitt kök!!! Jag fick ner den i en skål med vatten och hällde diskmedel på den så den skulle drunkna. Efter det fick Anticimex ett halvt hysteriskt telefonsamtal från mig.
Anticimex kom på besök, med fällor. De gjorde en koll, men kunde inte se några tecken på att det skulle finnas några fler kackerlackor någonstans. De satte ändå ut fällor, men de har förblivit tomma. Eftersom den jag fångade var ganska stor (2,5 cm lång ungefär) så är de ganska säkra på att vi fått med den hem någonstans ifrån. Den kan ha följt med någon frukt eller några grönsaker t ex.
Nu börjar jag känna mig lugn igen, men för några dagar sedan så kändes det som om vi skulle behöva bränna ner huset...
Nu funderar jag mest på hur sjutton Paulina kunde veta att det var en kackerlacka. De är ju visserligen som fästingar; även om man aldrig har sett någon tidigare så bara vet man vad det är...äckelkryp!

Pussen & Kramen/Ango