måndag 9 juni 2008

Uppdatering

Nu har vi nästan sommarlov, bara 1 vecka kvar på fritids/dagis. I torsdags slutade Paulina 1:an, och jag kunde inte vara med eftersom jag hade en salstenta. Däremot var småsyskon, pappa och farmor med i kyrkan på den första "riktiga" skolavslutningen.

Kläderna inför dagen hade valts ut av tjejerna själva, och inhandlades för flera veckor sedan. Längtan efter den stora dagen har varit lång. Innan jag åkte på morgonen fick jag i alla fall en skymt av hur de såg ut i sina kläder:



Paulina iklädd vit klänning med svarta prickar (klänningen har halterneck, vilket var extra spännande enligt fröken själv), vit kofta och svarta skor i sammet med liten, liten klack.



Simone har en rosa klänning med paljetter både upptill och nertill, och så en matchande bolero och Paulinas glittriga skor med klack på...




Victor fick vita shorts och vit t-shirt med motorcykel på. Det är hans "finkläder" det.Gissa om det var en trio som kände sig riktigt, riktigt fina när de gick till kyrkan för avslutningen.
Efter avslutningen fick de följa med farmor hem en stund eftersom pappa skulle jobba. Jag hämtade barnen bara en liten stund efter att de kommit hem till farmor och farfar, till barnens förtret (de hade fått både godis, läsk och kakor hemma hos farmor och farfar).

Badat har vi också hunnit med. Trots att det var väldigt varmt i luften var det iskallt i vattnet (inte konstigt eftersom det är tidigt på sommaren ännu). Barnen sprang i vattnet och kom upp och sa att det var iskallt, innan de sprang ner i vattnet igen.



Paulina, Simone och en kompis från dagis/fritids som också var och badade.



Victor sitter och värmer sig en stund.

Victor har inspirerats av Alfons Åberg och hans byggkonster. Självklart ska Victor göra likadant som sin idol och bygger här en helikopter:


Så avslutar jag med några ord Paulina (7½ år) sa idag:

Hon sitter i fåtöljen, precis bredvid balkondörren som står på vid gavel, när hon hör "något" komma på gatan utanför. Det är ett ganska "puttrande" ljud så hon går ut för att se vad det är. Så skrattar hon och säger:

- Mamma det är en skitgammal bil. Från 1985 eller nåt. Flera hundra år gammal!!!


Ja, är man född under det här millenniet så är såklart 1985 rena stenåldern. Själv var jag ju tonåring då, men jag kände att jag inte hade lust att ge mig in i den diskussionen, utan log bara och konstaterade att det var en gammal bil .


Pussen & Kramen
/Ango
Skicka en kommentar

Ödmjukhet till livet

Ibland får vi käftsmällar som gör oss lite mer ödmjuka till livet, och de runt omkring oss. Igår fick jag en sådan! Dotter och pojkvän var ...