På väg...

Idag letade jag upp ett foto på mig från förra sommaren. Hittade ett från början av september, när jag precis hade köpt ett träningskort och dragit ner på kolhydraterna.  Tog ett nytt foto idag och satte dem bredvid varandra. Lite skillnad var det allt.
Firade genom att köpa ett par jeggings i en mindre storlek än jag har nu, utan att prova, för att ha lite motivation.  Någon motivation blev de ju inte, de PASSADE ju!  Tjohoo!  Nu har jag gått från storlek 52 (XXL) till 44 (L). Helt underbart!

Geocatching

Idag har vi gjort vår premiär inom geocatching!  Geocatching är något jag har varit nyfiken på en tid, men känt att det har varit "krångligt och svårt"...
Igår laddade jag ner en app, och upptäckte att det här verkade ju vara busenkelt. Idag gick alltså jag, Axel och Simone ut på en "skattjakt" för att hitta vårt första fynd.
Lite letande blev det för att jag först inte riktigt förstod hur appen fungerade, men så såg jag något som hängde i ett träd...Vår skatt!  Det var lite klurigt att få ner den, men det gick och nu har vi loggat vårt första fynd!
Det här var något som verkligen funkar för en hel familj.  Med en 4 åring var det dessutom extra tacksamt att prata om skattjakt!

Ett stort delmål

Idag är det min namnsdag. ..men det är inte det som känns stort idag, utan det faktum att jag har nått ett av mina stora delmål idag. Det har tagit,  nästan på dagen, 11 månader att nå hit. Den sista tiden har varit extremt långsam och seg, men nu är jag på gång!
Det uppnådda delmålet? 
-20 kg!
Nu är det bara resten kvar!

Kursantagning

Förra veckan kom beskedet om antagningen till höstens kurser. Jag var antagen till mitt första- och sistahandsval.  Båda är kurser på 15 HP.  Det gjorde att jag valde att tacka ja till mitt föratahandsval;  hälsopedagogik. De tre kurserna på 7,5 hp vardera stod jag som reserv på. Den som jag stod närmast på var jag som 223 reserv. Det känns inte som att det var så goda chanser att komma in på dem.
Det ska bli jätteroligt att börja studera i höst igen. Jag kommer att jobba heltid även fortsättningsvis.
Jag hoppas att kursen ska ge mig en del matnyttigt för mig själv, men även för en sak som jag har funderat på att kanske ägna mig åt i framtiden.

Kurs hit och kurs dit

Den här veckan spenderade jag tisdag till torsdag i Stockholm för att utbilda mig lite.
När man inte är van vid att sitta och matas med information, blir man väldigt trött. Första dagen höll jag på att somna på föreläsningen. Inte bra! Visserligen var det kanske inte superintressant det som avhandlades, då det kändes som sådant jag kunde redan.
Det bästa med att åka på utbildning är EGENTIDEN! Att bo på hotell, och inte kunna göra något åt att barnen gnäller, hela familjen försover sig (japp, det gjorde de redan samma dag som jag åkte) osv. Det är bara jag och mitt alter ego! Att dessutom åka på utbildning till Stockholm på våren/försommaren är helt underbart! Stockholm visar sig från sin bästa sida!
Med en tonårsdotter hemma hade jag såklart en liten shoppinglista med mig. En affär som tydligen är viktig när man är 13 år (när man redan kan Hollister, typ) är Brandy Melville. Det var bara att hitta butiken och shoppa. Fascinerades över dess "rena" plagg. Det var vitt, svart och grått. Enkla modeller, utan en massa konstiga tryck. Kläder som även jag tyckte var snygga. Nu var ju det mesta i "One size" och den storleken var XS/S typ. Inte riktigt min storlek! Lyckades hitta 2 olika toppar till donnan hemma, som hon fick!
Nästa ställe på shoppinglistan var Lush. Det här är en affär helt i min smak! Bra produkter, utan att testa på djur, utan att stoppa i en hel massa kemikalier som skadar oss och vår miljö. Dessutom kan man välja att skänka pengar till välgörenhet, eller rättare sagt köpa en produkt där pengarna går till välgörenhet! Det här är något som jag verkligen gillar! Jag shoppade först till donnan för närmare 400:-, och hann springa in och handla till mig själv också innan tåget hem åkte! Jag fick vid båda köptillfällena med mig prover på produkter ur deras sortiment. Det är ju ett alldeles suveränt säljknep! Pga proverna jag fick första dagen var jag "tvungen" att gå tillbaka och handla till mig själv ;).
Något som slog mig efter besöken i de här två butikerna var; Personalen! Här var det unga, söta tjejer i 18-20-årsåldern som arbetade. Det de hade gemensamt var sin otroliga serviceinriktning! Jag fick en otrolig hjälp i båda affärerna, och hade nästan en personal shopper med mig! Jag blev sedd som en betydelsefull person! Precis som det ska vara! Här har man gjort grymt bra rekryteringar och hittat personal som verkligen trivs med det de gör! En stor eloge till dem! Det bidrog ju såklart till att jag gärna ville spendera lite pengar hos dem!

Pussen & Kramen /Ango

När människor blir fanatiska...

Jag tycker det är så fascinerande att se hur människor förändras när de hittar just din "religion". Ett typexempel är i en facebookgrupp som jag är med i. Den handlar om LCHF, och jag gick med för att få lite tips och recept helt enkelt.
Vissa personer i gruppen är helt rabiata och ondgör sig ofta över andras levnadsval när det gäller just kosten. Människor som väljer att räkna kalorier är "mindre vetande" och borde inte få gå lösa, och andra som äter enligt LCHF, men som kanske tar en cola zero ibland, eller (hemska tanke) något med kolhydrater i, de är minsann inga "LCHF-are".
Varför blir man så här? Jag äter LCHF för att det funkar bra för mig. Min kropp funkar inget vidare med kolhydrater, men allas kroppar är inte så. En del kroppar funkar utmärkt med kolhydrater, men inte med kalorier i större utsträckning. Kan man inte bara konstatera att det som funkar bra för mig kanske inte funkar för någon annan?
Jag har testat mycket i viktminskningssyfte, och kost som är låg på kolhydrater är det enda som fungerar för mig. Det betyder inte att jag utesluter minsta kolhydrat. Jag äter inte ris, pasta, bröd (mjölprodukter), eller rotfrukter. Jag kan däremot ta en liten kaka någon gång, eller rent av en liten tårtbit. Inget jag får dåligt samvete för! Inte heller bryr jag mig om vad någon annan äter. Vad andra äter är inget som påverkar mig, så varför skulle jag lägga mig i. Och varför skulle någon annan lägga sig i vad jag äter...och varför?!
I nämnda grupp har flera berättat att de tycker att det är så svårt att förklara för omgivningen att de äter LCHF. Varför har jag aldrig riktigt förstått. Kanske för att jag aldrig råkat ut för problemet själv?!
Jag har mest konstaterat att jag äter LCHF, och folk har varit nöjda med det svaret. Kanske är det för att jag inte gör någon sak av det? Kanske för att omgivningen inte kunde bry sig mindre över vad jag väljer att stoppa i munnen?
En annan sak som jag märkt i den här gruppen (med många fanatiker) är att man gärna ondgör sig över andra "mindre vetande" människor. Någon skrev att den hade fått en fråga om vad LCHF var för något. Detta vållade en diskussion som i det stora hela gick ut på att de som inte visste vad LCHF var för något, de var ju inte speciellt bildade.
Om människor blir så här fanatiska över mat, är det inte konstigt att de blir rejält fanatiska när det gäller makt/religion!


Pussen & Kramen /Ango

Det börjar ju bli lite tjatigt nu...

För lite mer än 1 månad sedan var jag och hela familjen på en hamburgerrestaurang och handlade mat som vi valde att ta med hem. När vi kom hem upptäckte vi att det fattades en del saker som vi hade beställt. Eftersom det är 1,5 mil till restaurangen valde vi att inte åka tillbaka för att be om det de hade missat att stoppa ner, utan jag mailade till deras kundsupport (som vi brukar göra). Efter några dagar fick jag brev från den lokala restaurangen, där de bad om ursäkt och skickade kompensation. Jag tyckte att det var lite konstigt att jag inte fick svar på mitt mail, men de skickade ju kompensation så jag visste att de hade läst det.
Lite mer än 1 månad senare fick jag ett svar på mitt mail! Det var den lokala restaurangen som svarade på mailet och bad om ursäkt...och skickade kompensation! Det här var i fredags eller lördags.
Igår fick jag ett nytt svar på mitt mail...nu från kundsupporten på huvudkontoret. De bad om ursäkt och skulle skicka kompensation...
Det känns som att vi har blivit kompenserade nu! Kanske ska jag maila och "klaga" på att de kompenserar för mycket...för att få ännu mer kompensation ;).
Undrar om de har bytt datasystem, eller vad som hänt eftersom mitt mail hängt med från den 9 februari och svaras på nu, från två ställen! Funderar på om massor av mail har kommit in nyligen i deras brevlåda igen, så det är därför det svaras igen!


Pussen & Kramen /Ango

En galnings upptåg

Ja, det är väl det man kan kalla det, antar jag. Någon annan skulle se det som en utmaning såklart. Jag har idag lovat att jag och några jobbarkompisar ska köra halvklassikern. Det ska vara klart inom 2 år. Jag känner att det är lika bra att sätta igång och träna direkt. Jag har inte simmat på flera år, hatar att cykla och har aldrig åkt skidor! En galnings upptåg! Nåja, envis är jag ju, och det är väl lagom att börja med att ha vårruset som mål för våren!

Pussen & Kramen /Ango

Symtom på stress?!

Den senaste tiden har jag varit så grymt trött. Måste ta mig i kragen för att orka göra något.
Fyllde nyss år, och var mest irriterad över att behöva få uppmärksamhet. Innan firandet stack jag ut i skogen. Det var jag, vårvärme och skog! Precis vad jag ville ha, joggade och lufsade genom 5:ans spår och njöööt av det! Så kom jag hem, och så var jag irriterad igen!
På kvällarna börjar jag känna redan vid 20-tiden att det är dags att gå och sova! Vid 21-tiden är jag däckad men biter ihop och härdar ut en halvtimme till. Vid 22 sover jag djupt och inget lyckas väcka mig!
Jag har aldrig haft svårt att koppla bort jobbet på fritiden, men nu blir det svårare och svårare. Arbetssituationen är skit rent ut sagt! Det är inte bara jag som har det tufft, alla har det. Man vet inte riktigt vilken ände man ska börja i när man inte räcker till hela vägen. Tyvärr är det familjen som blir lidande...
Igår började jag känna mer fysiska symtom. Antar att det är stressrelaterat i alla fall. Det känns som att hjärtat slår lite oregelbundet mest hela tiden. En konstig känsla är det, och den känns i bröstet och huvudet samtidigt när det händer (vilket är 1-2 ggr/minut mest hela tiden). Jag kan inte påstå att jag är oroad av det, mest irriterad över kroppen som tycker den ska få leva sitt egna liv. Nåja, det blir väl inte bättre, så det får kanske bli att ta ut några dagars ledighet för att vila kroppen och låta den komma ifatt!

När det gäller vikt och träning, så kör jag fortfarande på. Tyvärr har kroppen bestämt att nu går allt "som vanligt" och då gör den inget särskilt eller släpper ifrån sig några kilon. Har legat ganska konstant på en vikt i 2 månader nu, så det är dags att "röra om i grytan" och chocka kroppen lite så den reagerar lite. Tänkte göra det genom att antingen delta i Fitnessfighten i april, eller köra juicedetox i 3 dagar. Får se vilket det blir!

Pussen & Kramen /Ango

Sammanträffanden

Ibland förundras jag över saker och hur man kan hitta likheter i sånt som hände förr!
Igår skulle jag bada min 4-åring, och när jag klev in i badrummet på övervåningen, ser jag ett handskrivet brev ligga på golvet. Brevet har min pappa skrivit till mamma för många år sedan! Jag frågade hur det hade hamnat där, men fick bara till svar att det var inte Axel som hade rört det... När jag skulle lägga undan det såg jag några saker som jag inte tänkt på förut, kanske för att jag tidigare sett det som något "nytt". Jag fick det här kort efter att mormor gick bort i augusti 2009, och var då så glad att jag fått något mer konkret som pappa haft (han dog 1981, när jag var 9 år).
Brevet är skrivet av pappa, på en av hans jobbresor. Han var resemontör och arbetade borta hela veckorna. Ofta skrev han brev eller kort till mamma från de ställen han var på.
Just det här brevet är skrivet på "Hotel Rogge". Det var det första jag reagerade på. Rogge är  inte sällan ett smeknamn på någon som heter Roger...just vad min man heter. Hotel Rogge låg väl i Strängnäs, eftersom det är det pappa skrivit. Numera bor jag inte långt från Strängnäs (7 mil ungefär), och åker igenom orten många gånger varje år. Datumet det skrevs var 4/3-71 (1 år och 5 dagar innan jag föddes). Just 4/3 var det första datumet som vi pratade om att förlova oss. Nu ändrade vi till 4/4 istället.
Ibland känns det som att allt/livet går i cirklar och att cirklarna möts/går ihop ibland!

Jag var tvungen att Googla på Hotel Rogge och såg att det fanns kvar! Det är ett hotell i Best Western-kedjan idag, men det heter fortfarande Hotel Rogge!

Pussen & Kramen /Ango

Årets andra träningspass avklarat

Idag gjorde jag något som jag inte har gjort på flera veckor; åkte till gymmet tidigt på morgonen! Målsättningen var att starta upp min utamning inför mitt mål att kunna springa 5 km utan att dö! Upp på löpbandet och tänkte att jag skulle testa första passet på utmaningen. Jag blev mäkta förvånad när jag klarade av att jogga (långsamt, men ändå JOGGA) i 1 km utan att det kändes speciellt ansträngande. Jag hade inte ens någon speciellt hög puls! Bra där! Jag trodde att jag skulle orka ett par hundra meter bara, innan jag skulle få ge upp ;).
Efter joggning/rask promenad på löpbandet i 35 minuter gick jag över till vikterna. Känner att jag behöver utmana mig själv lite, och har svårt att hitta nya utmaningar, så jag letade lite bland olika träningsappar. Jag hittade en gratisapp som kommer bli min nya träningskompis. Fitness Buddy free heter appen.

Man väljer dag som man vill träna, och om man vill ha hela kroppen, eller halvkroppsövningar.

Under varje träningspass ser man övningarna, och kan läsa om dem. Man får också tips på hur många repetitioner man ska göra beroende på syftet med träningen.

Man kan se stillbilder, och dessa bilder sammansatta till rörliga bilder för att man verkligen ska förstå hur övningen ska utföras.

Vid varje övning kan man lägga in hur många kg man hade och hur många repetitioner man gjorde. Andra kommentarer kan också läggas in i fritext.
 

Jag tycker att det här är en kanonapp...än så länge. Jag har precis börjat använda den, så jag kan inte göra någon riktig utvärdering om den ännu, den kommer senare. Den innehåller väldigt många övningar och man kan skapa sina egna träningsprogram i den också.

Efter dagens träningspass var jag lite tröttare än jag brukar vara efter ett träningspass. Fick springa uppför trappen när jag kom hem, för att hämta en sak jag hade glömt i sovrummet. Trappen var inte angenäm att gå i... Kanske kan bli lite träningsvärk till imorgon ;)!

Pussen & Kramen /Ango

Nytt år, nya tag!

Gott nytt år alla! Hoppas ni hade en fin nyårsafton, och har börjat det nya året utan ångest och huvudvärk! Tyvärr är det varje år alldeles för många som avslutar året med en rejäl fylla som innefattar diverse snedsteg, övertramp, dumheter och löften om att det nya året ska bli året då de slutar röka, börjar träna, bantar, blir en bättre människa, you name it! Been there, done that! Det är bättre att avsluta året på topp, och börja det nya i samma anda! Alla löften som inte hålls, och som bidrar till att man känner sig misslyckad, är inget bra. Det är bättre att sluta röka, börja träna, banta, bli en bättre människa, en annan dag än den 1 januari! Detta är också konstaterat av "dem som vet". Nyårslöften är oftast dömda att misslyckas, tyvärr!

Jag började mitt nya liv i slutet av augusti förra året! I början av december fick min kropp fnatt, pga att jag inte ordnade mitt Levaxin i tid och jag därför stod utan det i 1½ vecka. Resultatet av det blev en snabb viktökning på 4 kg, på lika många dagar! Detta håller jag fortfarande på att försöka reparera! Viktökningen (trots bra kost och träning) gjorde att motivationen föll en hel del! Nu försöker jag ta tag i det igen, och jag är därför glad att helgerna är över så det blir lite lättare att inte äta för mycket onyttigheter!

Det här året tänkte jag ska bli mitt år! Året då jag sätter mig och mitt mående i centrum. Tyvärr är det lätt att man sätter sig själv långt ner på listan när man har barn och familj. Andra är alltid viktigare. Insikten jag har kommit till nu, är att jag måste fokusera på mig själv för att kunna vara en bra mamma och fru under lång tid framöver. Risken finns annars att jag/kroppen inte orkar vara mamma eller fru alls... Det handlar alltså om att jag ska kunna finnas till i många år till!

Planerna för året är:
- att jag ska vara med i Fitnessfighten under februari eller mars. Det är för att jag vill få en nystart och för att komma igång med ny träning och få lite idéer.
- att jag ska köra minst 200 träningspass under året (3,8 pass/vecka). Promenader kommer att räknas in till dessa för att jag ska hinna.
- att jag ska satsa på löpning. Andra kan, då kan jag också! Målet är att jag ska orka springa 5 km, utan att stanna, och utan att dö... Till min hjälp ska jag ta Röhnisch running school.
- att jag ska fortsätta hålla god kost. Äta 3 mål mat och 3 mellanmål/dag.
- att jag ska gå ner 35 kg i vikt, och därmed ha nått min målvikt!
- att jag ska tycka att det jag har som mål är rimligt och roligt! Det är liksom hela vitsen. Blir det tråkigt, då kommer det inte att funka!

Hur ser planerna för ditt år ut?

Pussen & Kramen /Ango