söndag 19 december 2010

Nästan jul!!!

Oj, oj, oj, vad tiden går! Mindre än 1 vecka kvar till julafton, och jag är ju långt ifrån klar att börja fira...i vanlig ordning! Imorgon ska jag iväg och handla klart julklapparna. Tänkte passa på att åka när barnen är i skolan, och det förhoppningsvis inte är rekordmånga shoppare ute i butikerna. Jag har skrivit en inköpslista på saker som ska inhandlas i julklappar så jag behöver ju inte gå runt och fundera så mycket...hoppas jag. Tyvärr har jag en dotter som är vansinnigt svår att köpa presenter till. Det enda hon önskar sig är en gitarr och en sminkdocka. Jaha, de båda sakerna ska jag väl kunna ordna, då. Men sen då? Hon är inte speciellt intresserad av något, är mitt emellan barn och tweenie, och är en pojkflicka. Det är supersvårt att köpa presenter till henne...varje år! Ja, en plånbok ska hon få också, för det behöver hon. En sjal har hon önskat sig också. Paulina hade köpt en, och Simone önskar sig nu en likadan, så det är fixat. Hon får en digitalkamera i julklapp också eftersom hon gillar att fotografera och filma och brukar använda sin mobil till det, men nu kan hon ha en egen kamera till det. Anledningen till att hon får en kamera är att alla barnen sålde jultidningar och Panda och de premier som valdes i katalogerna var små, så jag valde lite extra och fixade och trixade så alla barnen fick det de ville ha, plus att det blev en kamera till Simone i julklapp och en gitarr som Paulina fick i födelsedagspresent. Himla praktiskt alltså!

Axel har nu övergått till att gå... Han tog sina första steg ett par dagar före sin 10-månadersdag, men det tog till dagen efter 11-månadersdagen innan han släppte taget själv och gick längre sträckor obehindrat. Numera är han ännu mer klättrig och snabb då han går ;). Lagom till lunch varje dag är jag redo att kasta in handduken, men han fortsätter i bästa Duracellkaninstil. Det går inte att få stopp på honom. Till detta lägger vi en envishet som får både mig och Paulina och verka mesiga! Vad ska det bli av denna gosse? Och vad ska det bli av mamman, som varje dag konstaterar att hon är alldeles för gammal för sånt här ;)?

Pussen & Kramen/Ango
Skicka en kommentar

Livets skörhet

Den senaste tiden har jag blivit påmind om hur skört och bräckligt livet är. Det började med att min faster dog pga blodförgiftning i april....