Ja, precis så känner jag för min dotter! Trots, eller kanske tack vare, sitt mående är hon stark. Hon vågar prata om sitt mående...för den som vågar lyssna (för alla är ju inte lika starka). Hon berättade häromdagen att hon inte hade skurit sig på länge, säkert en månad...och det är stort! En månad är lång tid! Då har hon inte mått toppen, men ändå klarat av att inte skära sig!
Här möter du mig i min vardag som virkande, stickande, läsande, bakande, filmtittande, arbetande, gift 4-barnsmamma!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Hej, jag heter Ann-Charlotte, och jag är medberoende! Jag har vetat väldigt länge att jag är medberoende, men först nu har jag kunnat säga ...
-
Lugnet har lagt sig, och nu är vardagen som vardag igen. Det har ju varit lite annorlunda nu när vi flyttat. Dagarna har inte sett ut som va...
-
I lördags åkte vi ner till Linköping. Det var länge sedan sist nu! Jag blev grattad av mamma, i efterskott, och fick ett par nya orkidéer så...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar