Igår kom det ett mail från en av Paulinas lärare. Jag höll på att bli tokig när jag läste det. Det var inte innehållet som jag reagerade på, utan på hur det var skrivet. Ingen hälsningsfras, vilket i min värld är "common sense", konstiga meningar, särskrivning och ingen avskedsfras.
Jag kräver faktiskt mer av en lärare och dennes språkkunskaper. De ska ändå lära barnen språk, även om man inte är språklärare.
Här möter du mig i min vardag som virkande, stickande, läsande, bakande, filmtittande, arbetande, gift 4-barnsmamma!
torsdag 23 april 2015
Kemi lärare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Ibland undrar jag om det inte är något fel på min hjärna. Fast när jag tänker efter så är det bara att jag har huvudet fullt mest hela tiden...
-
Även i år kn man skriva under ett "kontrakt" där man lovar sina barn en vit jul. En jul utan alkoholpåverkade föräldrar. Jag har s...
-
Jag var på utvecklingssamtal med Paulina häromdagen. Allt såg bra ut, hon är en god student, men tappar fokus ibland på lektionerna och blir...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar