Igår kom det ett mail från en av Paulinas lärare. Jag höll på att bli tokig när jag läste det. Det var inte innehållet som jag reagerade på, utan på hur det var skrivet. Ingen hälsningsfras, vilket i min värld är "common sense", konstiga meningar, särskrivning och ingen avskedsfras.
Jag kräver faktiskt mer av en lärare och dennes språkkunskaper. De ska ändå lära barnen språk, även om man inte är språklärare.
Här möter du mig i min vardag som virkande, stickande, läsande, bakande, filmtittande, arbetande, gift 4-barnsmamma!
torsdag 23 april 2015
Kemi lärare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
Hur gör man när någon man älskar använder lite för mycket av sådant som får den personen att "slappna av"? Konfronterar? Ja, såkla...
-
USA är ju USA och det är ett otroligt sjukt land, det är ju ingen nyhet. Skönhetstävlingar för barn är ju ett i raden av sjuka fenomen som ...
-
Jag kan inte låta bli att skratta när jag läser i artikeln på Aftonbladets hemsida om rånaren som blev sexslav . Snacka om att få ut sitt b...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar